Göteborgsposten – 28 februari 1862, sida 2

denna sak framkallat. Vaktarne af lord Mount Severrs lik begagnade sig utaf en af lagen medgifven rätt, och innan han iulat sig i diskussion med nya likgamar, ansåg han det nödig att afvakta ankomsten af mr Vane från Castle Marling — numera grefve af Mount Severn. Följande dagen, som var en söudag, begaf Carlyle sig i god tid till East Lynne, i hopp att der finna mr Vane. Men denne hade, till hans förvåning, ännu icke infunnit sig. Lady Isabel satt i budoaren på en liten soffa, vid hvilken stod en guridon med en bricka, hvarå hennes frukost var serverad. Det arma barnet tänkte ej på att äta och hon skälfde i alla lemmar, fastän hon satt midtemot en stark brasa. Carlyle blef frapperad öfver hennes lidande utseende och kunde ej afhälla sig från att uttala sin anmärkning deröfver. — Jag har ej haft ögonen tillslutna på hela natten, -ade Isabel, och jag darrar af köld. Förskräckelsen har hindrat mig från att sofva. — Och hvarför denna förskräckelse? frågade advokaten. — 0! de båda karlarne! mumlade hon, jag ser dem beständigt framför mig! Är det icke besynnerligt, tillade hon, att mr Vane ännu icke kommit! — År posten anländ? — Jag vet icke, svarade hon liknöjdt; man har åtminstone ej lemnat mig något bref. Ilon hade cj väl uttalat dessa ord, förrän bofmästaren inträdde med en silfverbricka, å hvilken låg en hel del bref. Största delen utaf dem voro kondoleansbref. Hon tog ett, som bar Castle NMarlingia poststämpel.