Göteborgsposten – 22 februari 1862, sida 1

retad hjernas fantasier, ett spöke danadt af den stackars Richard Hares feberyrsel. Nionde kapitlet. I fönstret. Konserten skulle ega rum på torsdagen, och lördagen derefter tänkte Mount Scvern ändtligen lemna East Lynne. De nödiga förberedelserna för resan voro gjorda, men när torsdags morgon inbröt tycktes dessa uppgjorda planer ännu en gång skola komma på skam. Grefven hade fått ett nytt anfall af sin svåra sjukdom. Man hade i hast skickat efter doktor Wainwright, West-Lynnets läkare, och lord Mountain, som låg till sängs, missnöjd, retlig och ett rof för svåra plågor, såg sig ånyo tvungen att bedja Carlyle om gästfribet. Jag måste qvarstanna här ännu en vecka ... kanske en månad! sade han vresigt till lady Isabel. -Jag är mycket ledsen deröfver, min far, och jag tror att min far finner East Lynne vara tråkigt. — Tråkigt? det är det visst icke. Jag har andra skäl att önska mig bärifran. Och nu kan du ej besöka den der konserten. Isabel rodnade, — Huru! kan jag ej komma dit, min far? — Hvem skulle väl göra dig sällskap? Jag kan ej komma från sängen.