Göteborgsposten – 22 februari 1862, sida 1

karakterslos. Vycket ofta hade han gjort sig saker ml otrohet i äktenskapet. Slutligen söriilskade han sig i Maria Huber, och hans öorhåällande till henne väckte sådan skandal, ut hon blet atskedad från sin tjenst hos assessor Kuchler. Hon togs derefter af sin mor från Darmstadt till Stuttgart. Men deras törhållande tog ej slut dermed, JakOaby besökte tvenne gånger Marie Huber gart. berefter kom hon åter fölbana tl Darmstadt, så till Frankfurt, hvarest Jakouby besökte henne hos en enka vid namn Wagner. Under hela tiden skriftvexlade Jakoby med Mame Huber. Den senare berättade för de personer hos hvilka hon vistades, att hon vore förlofvad med en herre som egde 60,000 gulden och att denne på sin första hustrus graf svurit ar taga henne till äkta. Desutom skulle han oha ha yttrat, berättade hon, att det ej kunde dröja länge tills hans andra hustru doge. Så hade läkaren sagt. Ettdera skulle hon bli vansinnig eller ock dö helt plötsligt. En gång sammanträffade Jakoby med Marie Hubers tar, till hvilken han då yttrade att han skulle genom giftermål inlösa sitt till Marie gitna hedersord, UInder tiden klagade Jakoby för sina bekanta öfver sin hustrus svartsjuka och på-tod alt hon ej var rätt klok o. s. v. Deta förhindrade honom dock ej att tillochmed misshandla den stackars qvinnan. Med de Huber gjorda aktenskapslöstena står örn Jakobys ofta intrådande sjuklighet i misstänkt törbindelse. Hon var nemligen alltstfrån 1860, då Jakoby först lofvade Huber att gilta sig med henne, ntsatt för illamåenden, hvilkas symptomer antydde att hon fått arseuik 3 smärre doser. Detta kom man först efter Jakobys bÄktande att tänka på. Under uden matte dock hustrun sjelf ha misstänkt något dylnkt. iy hon hade år 1860 yttrat att hon fruktade, det hennes man ville sorgista henne. Hvad som utom Marie Hubers och Jakobys egna yttranden bevisade att den senare varit den som bagått mordet, är följande: Vid lera tillfällen och till flere personer hade han under hustruns sista sjukdom, äfven sedan denna tagit en gynnsammare vändning, yttrat det han vore säker på att hennes slut vore nära. Det pulver, som läkaren dagen före fru Jakobys dod ordinerat och efter hvars intagande hennes tinständ genast försämrades, var till färgen grågult; men pigan Gansert, som varit narvarande då Jakoby gaf sin hu-trn in detsamma, hade anmärkt det varit hvitt och således icke af den sort läkaren ordinerat. Jakoby hade, såsom vi nåmnt, för läkaren uppgitvit att pigan, och icke han sjelf gitvit hustrun medikamentet; en osanning, som skulje varil onödig om han ej haft dåligt samvete. Jakoby hade bevisligen i sitt hus haft arsenik, och i en tekopp fanns ännu spår af detta ämne. Under hustruns sjukdom hade han sällan varit inne hos henne och helt lugnt gått till hvila hvarje afton, men var ovanligt länge uppe den qväll under hvilken han gifvit sin hustru det olyckliga pulvret, utan att dock gå in till henne. Oaktadt de rykten, som efter dödsfallet genast spridde sig, hade han ej gjort något för att skingra misstankarne, ehuru man rådt honom att sjelf låta uppgräfva liket och undersöka detsumma. Orsaken, hvarför han ej efterkommit detta råd, up;gaf han sedermera vara den att han skytt kostnaden. Rätta orsaken var dock, såsom lätt kan inses, att han visste hvilket resultat deraf skulle följa. Till dödgräfvaren hade