Göteborgsposten – 21 februari 1862, sida 2

— Huru! genmälte miss Carlyle skarpt, huru! ni finner wig då icke tillräckligt väl klädd. Jag råder er nu i min tur, att frisera ert hår för denna eländiga konsert och skaffa er en teaterkikare! Jag tackar, jag! att lägga sig till ny hatt för att bevista deras konsert, sedan man betalt tio shillings for biljetterna ! j Mr Carlyle lemnade nu sin syster, som fortfor med sin yresighet, och gick bort på sitt kontor. Lord Mount Severnes vagn med lady Isabel Vane uti passerade i detsamma förbi. Hon befallde kusken stanna, då hon blef varse mr Carlyle, och han gick fram till vagnen. — Jag har sjelf varit hos mr Kane, för att få biljetterna, sade hon med en strålande blick; jag har af denna anledning farit in till West Lynne. Jag befallpe kusken att taga reda på, hvar han bodde. Jag trodde, att om man fick se mig och vagnen der, skulle man gissa, hvarför jag kommit. Jag hoppas vi skola få en konsert för fullt hus. — Jag är säker derom, svarade mr Carlyle och släppte hennes band som han sakta tryckt, hvarefter lady Isabel gat tecken åt kusken att köra vidare. (Forts.) Plockgods. Förklaring. Hvarföre säger man en man, ett ordoch ej lika så gerna en qvinna, ett ord? frågade en dam under en frangaise sin kavaljer. — Emedan fruntimmerna säkert aldrig skulle kunna vara belåtna med ett ord, blef svaret.