Göteborgsposten – 18 februari 1862, sida 1

Slottet East Lynne. ) Roman af Mrs Henry Wood. (öfvers. från engelskan.) — En annan sak förefaller mig äfven vara besynnerlig, utbrast mr Carlyle. Alldenstund den der Thorn brukade hvarje afton komma till West Lynne, borde väl någon ha observerat honom. Huru kom det sig, att ingen gjorde det? Detta är första gången jag hört någon främlings namn uttalas i förening med den saken, eller med Afy. — Thorn färdades på de minst besökta stigar, och ban kom alltid, med undantag af denna enda gång, då det var skymning eller mörkt. Det låg då klart i dagen för mig, att han i hemlighet gjorde benne sin kur. Jag sade äfven detta till Afy, med förklaring att det ej talade gynsamt för henne. — Ni tyckes icke fästa någon tilltro till hvad jag säger, och det väntade jag mig; men jag svär dock, att jag anfört blott sanna förhållandet, Så visst som att vi — jag, Thorn, Afy och Hallijohn — en gång skola ställas inför Herrans domarebord, så bar jag talat sanning! Orden uttalades i den allvarligaste och hogtidligaste ton, och mr Carlyle förblef tyst, försänkt i djupa tankar. ) Forts. fr. N:o 29—39.