Göteborgsposten – 6 februari 1862, sida 3

? — 44vW1IIHVUN 1119 17 Wp (47Ctk2 frihet från den stunden är sorlorad under simpel despotism. Det är möjligen orätt, att så i svart teckna det nyss så mäktiga och blomstrande Amerikas framtid; men hvar och en, som älskar att följa historiens gång, måste inom: sig medgifva utt i Amerikas nuvarande törhållanden finnes mycket som antyder en öfvergång till stora förändringar. I sådana ögonblick har alltid den orubbliga energien, det öfverstrålande fältherreeller statsmannasnillet ett stort fält oppet för sig, och vogonblicket gör hjelten; maktens purpur lockar alltid och hvarje tid har sin idol. För det beståendes skull erfordras att Lincoln är en situationens man --tyvärr visa dock hans ofta haltande handlingar, det han är en för svag natur, att kunna med vederbörlig kraft! gripa in i den brydsamma ställningen. Under sådana förhållanden är det ej underligt om, må vara, förflugna tankar höpas angående högsve besälhafvarens öfver Nordtrupperna, general MoOlellaus egentliga planer, hvilka somliga tillochmed låta gunga på vingarne af en. örn, lik den som bragte Napoleon I till sin svindlande höjd af makt och ära. På visst sätt med anledning häraf är det betecknande, att MoClellan blifvit inkallad inför ett utskott af kongressen, för att lemna upplysningar angående krigets törande. Generalen skall härvid hafva uttalat sin starka tillit till att rebellionen snart skall bli undertryckt. Såsom bekant är denna sats just densamma som hörts från de ledande männen i Amerika, alltsedan det borgerliga kriget först utbröt, utan att dock hafva följts af något resultat. Det är derföre helt naturligt, att kongressen ej längre velat låta afspisa sig med regeringens löften, utan derfore vändt sig till befälhatvaren ajelf. Såsom sagdt, denna sak är betecknande. Det bekräftar sig att krigsministern Cameron efterträdts af Staunton, hvilke när mycket populär. Det märkliga tal som kongressledamoten Lovejoy höll mot Amerikas deltagande i engelska verldsutställningen i år, törklaras nu at Nenv-York Times utgöra. en skymf mot amerikanska folkets karakter; och tillägger bladet, att nämnde tal icke visar spår af nationalkänsla utan länder representanternas hus till skam. — Kongressen har antagit lagen om inkomstskatten, hvilken antages skola i förening med tullinkomsterna lemna en summa aft 150 millioner dollars; hvilken summa dock är för ringa, att kunna i någon synnerlig mån motsvara regeringens ofantliga behofvor. I allmänhet herrskar fullkomlig ovisshet om regeringens blifvande financiela politik, emedan någon bestämd plan ännu icke blifvit definitivt antagen. — Af de 6 millioner dollars, som kongressen beviljat för tulländandet af påbörjade befästningsarbeten och upprättandet af nya fästningsverk, äro 1,050,000 dollars bestämda till försvaret af New-Yorks hamn. — Kongressen har äfven förbjudit handeln med kinesiska kulis på amerikanska fartyg. Vårt gårdagstelegram berättade, att den bekante engelsmannen Cobden skulle ha tillställt amerikanske generalen Scott en skritvelse, hvari han uttalar den öfvertygelsen, att England, om amerikanska kriget ej är slutadt tills i April månad, torde tilltölje af opinionsyttringarne i fabriksdistrikten se sig nödsakadt att oppna Sydstaternas hamnar. Denna notis förskrifver sig från Nemw-York Times och kan måhända derföre bli vederlagd, isynnerhet som engelska regeringen åter tagit mått och steg att ännu strängare än hittills upprätthålla neutraliteten. Ett sådant är John Russells bret till engelska amiralitetet, hvari han upprepar försäkran om neutralitetens upprätthållande mot amerikanarne och derföre befaller, att hädanefter inga amerikanska krigseller kaparesartyg så vidare löpa in i de britiska hamnarne, utom i yttersta nödfall. Desamma få endast intaga kol till en viss qvantitet och det ena partiets fartyg får ej löpa ut förrän 24 timmar efter det andra partiets aflägsnat sig. De amerikanska nordtrupperna tyckas vilja partout beherrska Chesapeak-viken, sannolikt i afsigt att dermed jemte en diversion af landtrupper i Virgiuien afskära och till en del omringa sydtrupperna vid Potomac, medan nordtruppernas egentliga hufvudstyrka går öfver Potomac och angriper fienden i fronten. Men sydtrupperna äro vaksamma och förstärkningar skynda i ilmarscher till det vid Chesapeak-vikens mynning hggande Norfolk, som nu hotas med ett angrepp från den under Burnsides befäl stående expeditionen af 6 fregatter. — 40,000 man sydtrupper äro under framryckande mot Columbus i NordCarolina. — Med anledning af dessa diversioner och uttalanden af MUlellan vinner ryktet om en förestående afgörande drabbning alltmera stadga.