Göteborgsposten – 4 februari 1862, sida 2

Article Image
aktning som Sveriges konung egnat denna från folket utgångna frivilliga och nya förstärkning i nationalförsvaret. Styrelsen erinrade vidare om vigten af enighet och enhet, för bevarande af det redan vunna, och om nitisk verksamhet å skarpskytteföreningarnes sida för idens fortplantning utom dem. Detta vore, mer än annorstädes, vigtigt i afseende å Sveriges kustlandskap, hvilka, i synnerhet de ö-tra, vore framför allt i behof at en beväpnad och vapenöfvad allmoge, som kunde bilda en förmur mot fienden och försvåra öfverrumplingar; största vigten för Stockholms försvar låge dock på införandet af folkbeväpning och vapenöfningar i de angränsande lånen, och den nu afgående styrelsen hade blott af andra göromål varit förhindrad från tillfredsställandet af sin önskan att deråt egna sina bemödanden. Hvad specielt beträffade Stockholms frivilliga skarpskytteförening, meddelades detaljerade uppgifter rörande föreningens verksamhet och omförmäldes att en matrikel öfver föreningens medlemmar och dess militära indelning, styrelse, kontribuenter m. m. kommer att, med ledning af den årsrapport som öfverbefälhafvaren har att till K. M. asgifva, på öfverbefälhafvarens föranstaltande till trycket befordras Enligt nämnde rapport bestod kåren den 31 Dec. 1861 af 1 ötverbesälhafvare, 6 kompanichefer, 6 vice kompanichefer, 1 t. s. vice koompanichef, 35 korporaler, 35 vice korporaler och 895 skarpskyttar, summa 979 medlemmar, hvartill likväl komme några under bildning varande korporalskaper, så att numerären kan antagas uppgå till öfver 1000 man. (Sedan den nämda rapporten afgafs, hafva blifvit bildade två nya kompanier, så att dessas antal nu utgör 8). Den yngste skarpskytten är 14, den äldste 55 år gammal. Medelåldren utgjorde 29! år. Slutligen redogjordes för föreningens finansiella ställning, hvarefter yttrades, att oaktadt de inkomster, som genom årsafgifter för 1862 tillfalla föreningens kassa för lopande utgifter, synes densamma knappast blifva tillräcklig för årets behof, i synnerhet om kåren tillväxer, hvilket man gerna vill hoppas. Att föreningens medel icke medgifva uppförandet af exercislokaler och skjutbanor samt bekostande af sådan utvidgning af föreningen, som alla dess vänner önska, vore en sanning, och föreningen har således fortfarande behof af allt det understöd, som kan tillialla henne. Dödsfall. Pealmodikons uppfinnare, kyrkoherden i Östra Wåhla församling, hofpredikanten J. Dillner, en ståtlig gubbe med ett för en prest i våra dagar ovanligt, silfverhvitt skägg, har den 21 Jan. aflidit efter en kort sjukdom. Hertigen af Östergötland har enligt ett bref från Genua, af konung Viktor Emanuel mottagit följande gåfvor: ett halsband af korall, ämnadt till prinsessan Sophie och försedt med inskriften: Inhemsk tillverkning från Genua, samt för egen räkning ett utmärkt vackert bord, inlagdt med marmor och dyrbara stenar, bärande inskriften: Inhemsk tillverkning från Toskana. Stockholms stads hypotekskassa har till enskilda banken försålt för 500,000 rdr af sina obligationer. Priset på dessa obligationer, som löpa med 1 11 procents ränta, uppgifves hafva varit 95 procent af nominalbeloppet. Sannolikt, säger P.-T., kommer ett motsvarande belopp af de bästa inteckningarne att uppsägas, så att penningetillgången åtminstone icke blir knappare genom denna transaktion, som synes vara för ändamålet ganska väl beräknad. Örebro marknad. Nerikes nya Allehanda för d. 1 Febr. berättar: Efter mycket jemkande och ledsamma öfverläggningar, såsom vanligt är, sattes omsider i onsdagsafton tackjernspriserna. Norajern såldes till 13 rdr i Örebro, Ringhytte d:o till 13: 35, Pershytte d:o till 13: 50, Hjulsjöjern vid Schebäck till 12: 75 och Lindesjern i Arboga till 13:å 13: 25. Dessutom bortslötos tackjernspartier till pris, motsvarande det i Fastingsmarknaden blifvande, och ej få affärsmän reste från Örebro utan bestämda uppgörelser, som deremot förmodades komma att träffas i dagarne efter deras hemkomst, — Annu mindre affärer gjordes i spanmål, som rönte ovanligt ringa efterfrågan, en följd deraf att många förut anskaffat sina behof. Råg lär eget nog hafva sålts till 22 rdr på både Nora, Örebro och Arboga, men också till något högre och lägre DD D

4 februari 1862, sida 2

Thumbnail