Göteborgsposten – 30 januari 1862, sida 1

——— lr —— eskadern i god ordning lägga sig på ankarplatsen Anton Lizardo, en mil från staden; likväl egde ett slags emöt rum på qvällen, och folket satte eld på spanska tremastaren Maria Concepeion, hvilken förlidet år blifvit uppbringad och låg nära intill kajen. Detta oaktadt fortfor man de följande dagarne att borttaga bestyckningen på fästet San Juan d:Ulloa. Af de 132 artilleripjeser detsamma innehöll borttogos 50 eller 60. Den 10 på morgonen förenade sig andra spanska divisionen, bestående af tretton krigsoch transportskepp, alla segelfartyg, med den förra och lade sig äfven vid Anton Lizardo. Följande dag tillkännagaf amiral Rubalcaba, flottans chef, för befälhafvarne på franska och engelska skeppen la Foudre och Ariadne, ankrade på Sacrificios redd, det han ämnade uppmana guvernören i Vera Cruz att i hans händer öfverlemna staden och fästet San Juan dUlloa, hvarjemte han förklarade, att om han icke inom tjugofyra timmar erhölle ett tillfredsställande svar skulle han med våld intaga staden och vältra ansvaret för dessa händelser på den det vederborde. Det blef på samma gång öfverenskommet emellan amiralen och kaptenen på la Foudre, att ända tills kommendanten för de franska trupperna ankomma, skulle spanska trupperna skydda fransmännen och fransk egendom öfverallt på af spanjorerna besatt mexikanskt område. Det beslöts dessutom, att fransmännen skulle på förhand få underrättelse då något anfall på staden kom att af spanjorerna företagas; att efter Vera Cruzs intagande och sedan franska armeen anländt skulle dessa få tillika med spanjorerna besätta staden; att de penningar som påträffades i publika kassor o. s. v. skulle förvaras och öfverlemnas ät kommenderande generalerna då dessa ankomma; att inga byggnader skulle skadas utom i nödfall; att amiralens blokad af hamnen ej skulle gälla franska fartyg; att spanske generalen ej skulle få afsluta öfverenskommelser med fienden, utom i gemensamhet med frausmännen, och slutligen att fransmännens rättigheter skulle respekteras, liksom om de sjelfva intagit platsen. Kapten Van Donop, befälhafvare på Ariadne, stipulerade samma vilkor för England som den frauske kaptenen för Frankrike. Icke heller han ansåg sig böra förena sig med spanska eskadern för stadens intagande, emedan han ej i detta afseende erhållit bestämda order af sin regering. Något intagande af staden medelst vapenmakt kom dock ej i fråga, ty samma dag som mötet egde rum på la Foudre, tillkännagaf en proklamation af den mexikanske generalen att staden skulle öfvergifvas, och innevånarne förbjodos att lemna spanjorerna lifsmedel. Qvarhållen i tvenne dagar af en nordlig vind kunde amiral Rubalcaba först d. 14 sända guvernören sin uppmaning att uppgifva staden. Sedan detta aktstycke blef bekant påskyndades utrymmandet ännu mera. Den mexikanske generalen Uraga, som nyss förut blifvit utnämnd till anförare för den östra armåen, hade föregående dag bemäktigat sig alla hästar i staden och hade vid dödsstraff befallt alla egare af boskap att föra den minst åtta mil in i landet. Vägarne voro uppfyllda af åkdon och flyende, intagna af en tanklos fruktan; i det inre af staden voro husen barrikaderade, och främlingarne väntade act bli plundrade. Den 15 fördes mexikanska auktoriteternas svar till den spanske generalen af spanske konsuln och kaptenen på la Foudre. Det yttrades i detta svar att staden skulle utrymmas samma dag vid middagsuden. Vid mottagandet af detta svar lemnade amiralen sin ankarplats, och kastade kl. 4 på eftermiddagen ankar framför Vera Cruz, hvars befolk—— mmm — baka till de atlantiska städerna. mormonprosely