Göteborgsposten – 30 januari 1862, sida 1

aka till de atlantiska städerna, mormonproselyer och handlande, hvilka uttömt sina vagnar på le kaliforniska marknaderna. Alla dessa menniskor väntade på den reguliera eskort af nationala lragoner, under hvars skydd de skulle resa. Det var omöjligt för mig att fara så långsamt och jag köpte mig derföre en påse med soltorkadt kött, en annan påse med torkadt mais, några täcken och dylikt samt en stark, med tyglar och sadel af mexicanskt arbete väl utstyrd häst. Hästen köpte jag af en amerikansk hästhandlare, som blef på det högsta förvånad, då han hörde att jag skulle våga mig ensam öfver prairierna. — Jag aktar ert mod, min herre, sade han; det är dristigt gjordt, men jag skulle likväl tro, att ni gjorde bäst att ännu sofva ett par gånger på denna plan. De indianska skalpjägarne skola taga ifrån er ert hår lika säkert som det finnes fläsk på ett svin. Vill ni icke tro mig? Kom lå med och hör en annan persons tanke i saken. Han drog mig nu med sig till ett värdshus, hvars yttersta rum var uppfylldt med karlar och fruntimmer, franska, spanska, tyska, yankees och mulatter, hvilka alla voro samlade kring en mager, svarthärig ung man i en tätt åtsittande, halft militärisk drägt, som kunde passat en polisbetjent, om han ej haft en röd ylleskjorta och en mexicansk somburo på sig. Ansigtsdragen voro