Göteborgsposten – 29 januari 1862, sida 2

Sverige och Hertiginnan af Genua, slutade ej förr än kl. 4 på morgonen. H. M. Konungen lemnade balen kl. 1, 1 jemte DD. KK. HH. Hertiginnan af Genua och Prinsen af Carignan. H. K. H. Prins Oscar af Sverige syntes särdeles glad öfver denna fest till hans ära och Prinsen stannade qvar till balens slut. Prinsen dansade flera gånger med Hertiginnan af Genua och med flera andra damer, bland hvilka vi sågo grefvinann Cattinara, m:me Hochschild och markissinnan Coconito. KI. !(, 2 serverades souper och balen, som under tiden upphörde, fortsattes efter souperns slut med ökad liflighet ända till kl 4. Generalpoststyrelsen har på underdånig anhållan fått förflytta postexpeditionen Wittsjö rill det 112 mil derifrån belägna Markaryd i Kronobergslän, hvarest flera vägar sammanträffa. Dramatiskt. Aftonbladet inleder sitt omnämnande af Beskowska skådespelet Torkel Knutssons gång öfver tiljan den 24 d:s med följende ord, hvilka utvisa, att den förtjenstfulle litteratören haft att glädja sig åt en fullständig, lysande framgång: Gårdagens föreställning på den åt de fosterländska sånggudinnorna egnade skådebanan var i flera atseenden en verklig högtid. Vid intradet i salongen möttes blicken ar en festlig upplysning, påminnande derom, att det var denna skådebanas grundläggares, konung Gustaf III:s födelsedag — ett minne, hvars uppkallande icke kunde undgå att göra intryck på den publik, som tyllde alla platser. Då derjemte orkestern uppstämde Viken tidens flyktiga minnen, förbereddes åskådaren särdeles lämpligt på den tafla ur fäderneslandets häsder, som skulle upprullas från skådeplatsen uti B. von Beskows Torkel Knutsson. Värdigare kunde icke Gustaf III:s minne firas på Gustaf III:s skådebana, än genom första föreställninger af detta sorgespel. Man frågar sig med förundran etter, likasom under åskådandet af detta stycke, om den svenska dramatiken verkligen är så utomordentligt rik, eftersom den svenska teatern kunnat i öfver tretio år lemna obegagnad en sådan skatt, som detta arbete; eller om de, som ledt den teater, hvilken borde vara och val äfven gerna velat anses för den svenska national-teatern, sett sig så litet om bland det, som den svenska dramatiken skapat, att de varit i okunnighet om tillvaron af detta sköna sorgespel. Vi veta att det lörra icke är händelsen; vi älska att tro att icke heller det sednare varit fallet. Sannolikt är nemligen, att det tretioåriga uppskofvet med Torkel Knutssons uppförande varit toranledt deraf, att tiden ännu icke varit mogen för tramställandet, åtminstone på den kongl. svenska sennen, af en sådan bild af den store riksföreståndaren och hans tidehvarf, som den, hvilken Beskow i sitt sorgespel tecknat. Vare dock härmed huru som helst, har man nu hvarje skäl act lyckönska sig derölver, att vår toater ändtugen tillegnat sig ett arbete, som intager ett så framstående rum, ej bloct bland den svenska dramatikens icke allttör talrika alster, utan äfven såsom drama i allmänhet. Konungen, drottningen och prias August bevistade representationen. Medan orkestern under en af mellanakterna spolat folksången, begärdes och gafs densamma om igen. Ångbätsfarten i Öresund har nnder förra veckan varit hindrad mellan Malmö och Köpenhamn, på grund af is; deremot har den utan afbrott tortsatts mellan Helsingborg och Helsingör. Skallgang. I Cimbritshamnsbladet be rättar en insändare, att d. 2 d:s hölls skallgång efter löst tolk, såväl i Malmöhus som i Christianstads län, Inom Jerrestads härad lemnade denna skallgång ett godt resultat, ithy att en hel hop för eganderätten farliga personer blefvo ertappade. — Samma insändare uppgifver, att sattigskatterna inom Iugelstads härad i somliga socknar uppgå till öfver 150 rdr för 1 helt mantal. Messlingsepidemien. Från Christianstad skrifves den 25 d:s, att i anledning at messlingsepidemiens tilltagande der i staden har vårterminens oppnande vid dervarande elementarliroverk blifvit ytterligare uppskjatet. Familjen Orleans. Om denna samilj utarbetar Oretineau Joly en bok, hvars första dal ntkammit anh UfTfÖ:. Aatugan mad All