Göteborgsposten – 24 januari 1862, sida 1

sida framkallar så naturligt spekulationslust, att det ej ar lätt sagdt, hvilka verkningar som, direkt harflyta ur dess orsaker och hvilka icke gora det. I alla hänseenden tro vi dock att man kan såga aw hittills har tryckningen inom England och äfven annorstädes bhifvn lättare uthardad, än man väntat; men större svårigheter skola infinna sig, och utsigten till ett upplitvande af de gamla forhällandena inom bomullsmarknaden är ganska aflägsen. Man kunde lätt inse att verkan af amerikanska blokaden ej skulle kannas i dess fulla kraft torraun några veckor at det innev. året förflutiv. Forra året hade man temligen riklig tillgång på amerikansk bomull, men det var 1860 ärs skörd. Först nu skulle årets skörd börja inträffa, och det är nu man skall känna förlusten af densamma. Under de fem eller sex nästa månaderna brukade laddningar oupphörligt anlända till Liverpool, men denna import blir nu hindrad af blokaden. Å andra sidan skall den tryckning, som naturligtvis uppstår ar dylika förluster, säkerligen komma att lättas af åtskilliga orsaker. Den olverproduktion som närmast förut egt rum har ledt till inskränkningen i arbetet och derigenom äfven till mera sparsamhet med råamnet. De förråder, som hemtas från andra länder och isynnerhet från Ostindien, ha ullväxt betydligt, så att dels genom denna tillvaxt å ena sidan och dels genom minskad e tertragan a den andra, skall man till någon del uppnå en viss Jemnvigt. Det är atven numera tydligt avt den amerikanska produkten ej är så oundgänglig for de engelska manufakvuristerna, som man hittills trott, och att ostundisk bomull, genom lämpliga forändringar i maskinerierna, kan användas till de flesta åändamål. Likväl kan man ej betvifla att bomullsbrist skall uppstå, och aw England måste anstränga sig tor att tå sitt behof af denna vara fyldt. Genom alla marknadens sluktuauoner och alla de spekulerandos mot hvarandra stridande äsigter går denna enkla tråga: — skall man vanta på bomull tills amerikanska handeln åter öppnas, eller skall man soka utveckla produktionen på andra ställen? — Det är dock omojligt att inse, huru man skulle besluta sig för det förra. Otvitvelaktigt fororsakar nordstaternas blokad at sina fienders hamnar en allvarsam torlust, och detta tor ett mål, hvilket ingen europ auser upphinneligt. EJ heller kan det nekas att blokaden är ineffektiv, ty äfven nordstaterna sjelfva erkänna att de ej kunna hälla den vid makt genom de vannederliga matt och steg de tagit sin ullflykt till, i brist på lagliga medel. Men England skall dock troligen ej af dessa omständigheter ledas att träda emellan norden och södern; och dessutom skulle säkerligen ej ett sådant steg at England förmå atv äterställa de gamla förhållandena inom handeln. Om blokaden upphätdes af någon europeisk makt, skulle helt visst en viss qvantitet bomull finna sin väg öfver Atlanten. Kanhända skulle man på detta sätt få omkring en tredjedel af den vanliga tillförseln; men som detta komme att ske emot nordstaternas vilja, och då dessutom sydstaternas hela industri råkat på obestånd genom kriget, så skulle förökningen i frakt, assurans o. s. v. troligen ställa bomullspriset lika högt som det för närvarande år. Det finnes dock en ännu vigtigare punkt att taga 1 betraktande. När och på hvad sätt skall den vanliga bomullsodlingen inom sydstaterna åter börjas? For närvarande finnes en viss qvantitet bomull inom dessa stater, men i bästa fallet är detta blott ett års skörd, och en del af denna säges tillochmed redan ha blitvit förstörd under krigsoperationerna. Men hvarifrån skall nästa skörd komma? De negrer,