Göteborgsposten – 17 januari 1862, sida 2

stämt grosshandlaren Höglunds enka för att komma i besittning af ett hus vid Skeppsbron, hvilket hus hennes man köpt och derå redan 1847 fått fastebref. Detta besynnerliga yrkande lärer grundas på, att man af gamla handlingar utfunderat, att nämnda egendom skall vara fideikommiss i Wahrendorffska familjen. Grosshandlar Höglund köpte egendomen af herr Ilenström, som köpt den af grosshandlaren Rydberg, som tillhandlat sig den af aflidne hofmarskalken von Wahrendorff. Alla dessa köpare ha naturligtvis fått laga fasta på sitt köp och ändå komma nu ofvanskrifne förnäma ledamöter af den förnäma Wahrendorifska ätten och återfordra huset såsom ett byte. Det låter otroligt, att något dylikt skulle kunna lyckas, — ty, i vidrigt tall, hvilken säkerhet skulle längre finnas för ens eganderätt? Det kunde ju hända hvad stund som helst, att en person, beväpnad med den eller den dammiga luntan, kom och sade: tag hit er egendom, den är min, och domstolens sastebref är af noll och intet värde; men, enligt hvad det påstås, saknas icke skäl att tro, det försoket har uttigt om framgång. Här måste förekomma någon ovanlig detalj, som jag icke känner, men som möjligen af dem, som vederbör, bir framhafd för publiken, sedan ämnet en gång kommit på tal. Från Gefle skrifves: Döden har under de sista veckorna skördat många offer härstädes och vållat många ömmande förluster, dynnerligen inom det yngre slägtet. Det är en i landet teml. ny form at halsäkommor (diphtheriti-, diphtheria, sårhalsejnka), som till störro delen varit orsaken till detta onda. Sjukdomen utvecklar sig mycket hastigt och är, litet avancerad, nästan otillgänglig för hvarje behandling. Om humle. I Köpings Tidning läser man följande undertecknadt signaturen C—gh.: Få växter torde vara mera förtjente af en allmännare uppmärksamhet än humlen, både såsom prydnad och för sin nytta samt den afkastning den lemnar, och dock vansköta vi den mer än någon annan. Vi sakua i sverige mångåriga, större slingerväxter för att bilda pyramider, häckar och aller på öppna platser och kring våra boningar; humlen, om ej den vackraste, lämpar sig dock dertill ganska väl genom sin otroliga växtkraft i god jord. En humlestock kan vara omkring 20 år och kan bära ända till 5 å 6 rankor af 14 tums diameter, 30 å 40 fot höga, samt frambringar dem på 1 månads tid. Fordom ansågs humlen såsom ett universalmedel mot allt ondt, men utan att tillägga den någon undergörande kraft, är dess användande dock mångfaldigt. De späda groddarne, hvilka tidigt på våren utslå till stor mängd, afbrytas tills endast det onskade antalet för rankor återstår; dessa groddar, stufvade såsom spar ris, eller som sallad, ega en fin och angenämt syrlig smak. Bladen, gröna eller torkade, ätas med begärlighet af kor. Rankorna lemna ett starkt bindämne, antingen beredda såsom lin eller i naturligt tillstånd; torkade och kokta i vatten, lemna de en stark brun färg, hvilken genom sin garfsyra lätt förvandlas till bläck; rankorna kunna äfven användas till garfning och pappersfabrikation. Sjelfva frukten, de as. k. kopporna, fördrifva insekter, sädesmask och mal. Såsom egentligt läkemedel begagnas humlen numera föga, men kan med fördel användas vid huskurer; varma omslag af humle på svullnader efter brytningar och stötar göra god verkan; då febersjuka ej få sofva begagnas en hufvudkudde af humle m. m. Då ost förvaras i humle, erhåller den en skarp omak samt bevaras för mask. Slutligen användas kopporna att krydda och rena öl. Dess värde och oersättlighet härtill är i allmänhet bekant, vi tillägga blott, att till 100 skålp. malt tages högst 2 skålp god humle eller mindre vid hastigare förbrukning. Ju mer bijerska ölfabrikationen utbreder sig, desto nödvändigare blir humlen och desto säkrare dess värde. Priset pr skålp. svensk humle ställes i allmänhet till 50 öre, hvilket är för högt för dålig vara, men genom båttre skötsel skulle vi snart kunna betydligt nalkas de utländska priserna, hvilka äro 1: 50 och förlidet år uppgingo ända till 5 rdr. Den stora skilnaden i pris kommer af svårigheten att under våta och kalla år erhålla god skörd. Afkastningen blefve dock öfverhufvud taget större än af någon annnan växt, och hafva vi tvenne år sett humlestockar på Kongl. Landtbruksakademiens experimentalfält hvilka lemnat ända till 9 skälp. humle, visserligen grof, men dock betydligt bättre, än den som