Göteborgsposten – 13 januari 1862, sida 2

Article Image
Akademiskt. Mag. C. J. H. Engstrand har blifvit utnämnd till docent i praktisk filosofi vid Upsala aniversitet. En fond. Teaterföreståndaren Roos, som med mycken framgång, gifvit representationer i de skånska städerna, har anslagit halfva behållningen af sin i Ystad på Nyårsdagen gifna föreställning såsom grundplåt för en fond till inrättande af en värmeapparat i dervarande teater. — Måtte man nu bara i vinter icke elda upp fonden! Från Algier skrifves, att ett stort antal främlingar anländt till denna stad, för att derstädes tillbringa vintern. De voro i slutet af December ej mindre än 300, bland hvilka befunno sig — 40 svenskar. Engelsmän, preussare och ryssar kommo dernäst i ordningen. De franska turisterna voro fåtaliga. Bland utländningarne finnas läkare, artister, språkforskare, naturforskare och geologer. De hafva uttalat sin belåtenhet med det milda klimatet och den artighet de åtrönt af myndigheterna på platsen. Nyärsgratulationer i massa. Ett antal af ej mindre än två millioner visitkort bar onder de tre första dagarne på nya året passerat genom postkontoret i Paris. Eldsvåda i Bordeaux. En häftig eldsvåda utbröt omkring kl. 3 på morgonen den 2 dennes på ett af de största skeppsvarfven i Bordeaux. Ett fartyg, som var uuder byggnad och skulle lopa af stapeln samma dag, måste i hast föras ut i vattnet, emedan lågorna hotade att angripa detsamma; ett annat fartyg, som likaledes var under byggnad, slapp ej så lyckligt från det härjande elementet, utan blef flere gånger angripet af elden. Åtskilliga af släckningsmanskapet blefvo svårt sårade, och en del har äfven omkommit. Elden uppkom i ett hus i närheten at Porte de la Monnaie, och så godt som alla de hus, hvilka voro byggda till höger om denna port ned mot strömmen, äro ödelagda. Först åtta timmar efter brandens utbrott blef man herre öfver elden. Denna säges vara den mest förödande, som timat i Bordeaux alltsedan den stora branden i jernvägsmagasinerna. Sberryexporten från Cadiz under förlidet år uppgick till 49,985 fat emot 51,859 år 1860 och 45,916 år 1859. En förnäm skandalskribent. I Paris har i dessa dagar dom fallit i ett mål mellan ryske prinsen Simon Woronzoff och hr Laurent, ansvarig utgifvare af tidningen Courrier du Dimanche, rörande en i denna tidning förekommande artikel öfver prins Dolgoruckiis bok ÅSanningen om Ryssland, samt prins Dolgorucki för ett af honom i samma tidning intördt bref. Orsaken till rättegången var en anonym skrifvelse, som aflidne ryske marskalken Michael Woronzoff emottagit år 1856 och i hvilket han uppmanas att lemna prins Dolgorucki en summa af 200,000 francs, om han önskade bli väl omtalad i ett genealogiskt verk, som denne senare var sysselsatt med att vid den tiden utgifva. Prins Simon Woronzoff, marskalkens son, begärde upprättelse af de anklagade och domens införande i sex tidningar i Paris, två i London och två i Petersburg. Advokaten Mathieu talade för prins Woronzoff och hans förnämsta argument var att visa, det ofvannämnda bret skrifvits af prins Dolgorucki sjelf. Denne, som å sin sida likaledes fordrade upprättelse för den gjorda anklagelsen, försvarades af hr Marie, hvilken kraftigt tillbakavisade den anklagelse Woronzoff-samiljen rest mot hans klient. Domsalen var under flera dagar rikt besatt af den i Paris nu befintliga ryska noblessen, som med största intresse följde förhandlingarne. Den fällda domen var till prins I Woronzoffs fördel och förkastade prins Dolgoruckös anspråk, derföre att denne senare var författare af det anonyma brefvet till den aflidne marskalken. Domstolen befallde, att domen skulle införas i åtskilliga tidningar i Paris, London och Petersburg, och domde prins Dolgorucki och Laurent att betala omkostnaderna. Vesuvii utbrott. En korrespondent från Neapel skrifver härom den 28 December. I Betäckt med snö, ännu utkastande aska lik en jättemasugn till ett faktori om 10,000 hästars kraft, med en stad i ruiner liggande vid dess fot — se der det skådespel Vesuvius : denna stund företer. Utaf de 22,000 perso: ner, som utgjorde Torre del Grecos befolk: ning, hafva 15,000 flytt sin väg. Mellan 50 aAAhkh 84A huac hafvuna wadan fallit oh 290 hata

13 januari 1862, sida 2

Thumbnail