Göteborgsposten – 13 januari 1862, sida 2

fall. Madame bar sagt att hennes svägerska icke höll mycket af henne, och den skändliga bistoria han spridt ut om oss, är icke egnad att göra henne blidare stamd mot er. Helt säkert var mördaren på återvägen, när vi mötte honom i grannskapet af Forbach, och efter att ha hört talas om den stackars blonda tyskan och hennes franska kammarjungfru följde han efter dem. Om madame vill låta mig besluta — och jag ber er, mitt barn, att ni alltjemt litar på mig, tillade Amante afbrytande den vördnadsfullt formella ton hvari hon talat, för att tala på ett sått, naturligare för dem som delat och undkommit samme faror — äfven naturligare, emedan den talande visste med sig den förmåga att skydda. som der andra saknade — så vilja vi begifva oss til Frankfurt och åtminstone för någon tid bland: oss bland det talrika folket i en stor stad, — och ni har sagt mig att Frankfurt är en sto stad. Vi skola alltjemt passera för man oc hustru, vi skola hyra oss en liten lägenhet oci ni skall hushålla och lefva inomhus. Jag son är starkare och raskare skall arbeta i min fader yrke och söka arbete på skråddareverkståder. Jag kunde icke uttänka någon bättre plan och derföre gjorde vi som hop föreslagit. P en bakgata i Frankfurt fingo vi hyra två möb lerade rum i sjette våningen. I det yttersta kor aldrig något ljus utanifrån; en smutsig lamp