Göteborgsposten – 10 januari 1862, sida 2

Året 1862 afbildas af franska tidningen Charivari såsom en liten flicka i kort klädning, på hvars axlar året 1861, framstäldt som ett fullväxt fruntimmer, lägger en förskräcklig hop tunga paketer, på hvilka läsas namnen: Polen, Turkiet, Amerika, Italien Åc., i det hon dervid tilltalar det förskräckta barnet sålunda: — ÅJag kan ej hjelpa det, min lilla ficka; jag är tvungen att ge mig af och lägga allt dethär tunga skräpet på dina skuldror. Du får hjelpa dig så godt du kau. Branden i Charleston. Rörande denna förfärliga olyckshändelse meddelar amerikanska tidningen Richmond Enquirer följande underrättelser: Elden utbröt den 11 December kl. 9 om aftonen, och redan kl. 10 rasade det förtärande elementet på åtskilliga ställen i stadens lägre del, hvilken till största delen är bebyggd med gamla, lätt antändbara trähus. Tusentals fattiga familjer blefvo plötsligt fördrifna trån hus och hem. Närmare midnatt bade elden vunnit en oerhörd utsträckning, och äfven i mera aflägset liggande delar af staden började man packa tillsammans sina egodelar. Circular Church och Institut Hall stodo då i lågor, och i kyrkans torn nedföllo klockorna vid pass kl. 3 på morgonen. Kl. 4 antändes äfven katedralkyrkan och redan kl. 514 ramlade dess torn tillsammans. Vinden, som hela tiden blåst temligen starkt och i hög grad bidragit till eldens utbredande, fortfor att blåsa med samma styrka och man hade ingen utsigt att kunna hejda ödeläggelsen förrän elden nått husen vid floden. — Efter en senare berättelse lyckades man kl. 51, att dämpa elden, sedan den förskört 576 byggnader, bland hvilka fem kyrkor, och anställt en skada som belöper sig till sju millioner dollars. Elden utbröt i en persiennfabrik, hvars egare påstår, att hans slafvars vårdslöshet eller elakhet förorsakat olyckan. Men å andra sidan erkännes dock af Charlestontidningarne att negrerna mycket ifrigt deltagit i släckningsarbetet. På sydstaternas kongressmöte den 14 December underrättade presidenten om den olycka som öofvergåte staden Charleston och foreslog att ett penningebelopp måtte ställas till staten Syd-Carolinas disposition, för att dermed för ögonblicket afhjelpa nöden. Detta bifolls och beloppet bestämdes till 250,000 dollars. Mormonkonferens, — En konferens af hufvudmännen för mormonmissionerna i Europa, tre af Fapostlarne? inberäknade, sammanträdde första gången i Birmingham på nyårsdagen. Man framlade berättelser om döpelser, emigrationer och i allmänhet om mormonsektens framsteg. En af de äldste som under det förflutna året varit missionär i Förenta Staterna alfgaf en berättelse om mormonernas förhållanden derstädes. Konferensen skulle vara i sju dagar;och kommer att bli af intresse, derföre att man af den kan få en klarare blick öfver utspridningen af denna sekt, som utgör ett så sorgligt hån mot sann religiositet. Återvandringen från Amerika. I ett New-Yorker blad skrifves: Man kan knappast göra sig ett begrepp om i hvilken stor skala återvandringen till Europa för närvarande eger rum. Men tillbringar man ett par timmar i politibyrån och ser den mängd personer, som der för sådant ändamål begära pass, får man snart en föreställning derom. Två skrifvare hafva dagen i ända fullt upp att göra med ifyllande å passblanketterna. Alla nationer äro representerade bland dem, hvilka blifvit utledsna vid Amerika, men isynnerhet bestå dessa af tyskar, irländare, engelsmän och skottar. För ishandlare i norden synes detta år ej blifva något godt år. Ty i Paris, hvarest årligen förbrukas omkring 12 millioner skålp. is, har man redan vid årets början haft så stark köld, att öfver 2 millioner skålpund is blifvit insamlade å de små sjöarne i Boulognerskogen. Engelska flottan utgöres för närvarande, enligt amiralitetets årsberättelse, af 856 krigssartyg af alla slag och dessutom 150 linieoch andra segelskepp, hvilka användas till att göra tjenst i hamnarne, så att krigsfartygens antal uppgår till den runda summan af 1,000 st. Berättelsen anför: 81 linieskepp om 74 till 131 kanoner, 22 smärre linieskepp eller större fregatter med 60 till 70 kanoner, 33 skruffregatter om 51 och 10 segelfregatter om 51 kanoner, 57 andra örlogsfartyg, hvilka föra 22 till 50 kanoner och till det mesta hafva samma drägtighet som