Göteborgsposten – 10 januari 1862, sida 2

ministern i Köpenhamn grefve UH. Hamiltor vid diplomaternas uppvaktning nyårsdagen hos konung Fredrik på Fredensborgs slott erhållit Dannebrogsmännens hederstecken. Härom berättar danska Dagbladet följande: Grefve Hamilton var förut riddare af Dannebrogsorden och har mottagit detta ordenstecken af konung Christian VIII, som under konung Oscars besök i Köpenbamn i Juli 1845 för grefven uttalade sin glädje ofver det goda förhållande, som rådde mellan nordens konungar, och yetrade en förboppning, att grefven, såsom prins Carls hofmästare, också skulle bidraga att hos denne underhålla det broderliga sinnelaget mot Danmark. Grefve Hamilton kan, såsom serafimerriddare, efter ordensetiketten icke nu mottaga någon af Dannebrogsordens högre grader; men för att gifva honom ett bevis af en sin erkänsla för det sått, hvarpå han infriat sitt löfte till konung Christian VIII, skänkte H. M:t honom silfverkorset, hvilket han tog från sitt eget bröst. Händelsen väckte mycken uppmärksamhet bland de på Fredensborg samlade främmande diplomaterna. Den dansk-tyska tvisten. Såsom läsaren torde minnas, innehöll franska Moniteuren för kort tid sedan i en korrespondens från Mänchen några yttranden om önskligheten af en europeisk konferens för ordnandet af striden mellan Danmark och Tyskland, hvilka yttranden föranledde den ministeriela preussiska Sternzeitung till några motanmärkningar. Med anledmng af dessa återigen yttrar parisertidn. Pays följande: Sternzeitungs språk öfverraskar oss icke. Men det förekommer oss tvifvelaktigt, att England, Frankrike och Ryssland skulle vilja tillåta en sönderdelniog at Danmark. Det gäller här politiska och gemensamma intressen, familjeintressen och temligen nya historiska minnen, så att konungen af Danmark åtminstone skall kunna göra räkning på de europeiska makteruas moraliska understöd. Utländska pressen om Sverige. Åt-killiga af de ledande utländska tidningarne yttra sig i sina revyer öfver det förflutna årets händelser äfven om Sverige-Norge. Sålunda skrifver den danska ÅBerlingske Tidende : Enropas andra stat al andra rangen, Sverige-Norge, tilldrog sig en tid (förlidet år) den allmänna uppmärksamheten. Konung Carls och hans broders oväntade resa till Paris gaf anledning till en mängd olikartade gissningar, samt väckte missnöje och oro i Preussen och till en del äfven i England; det feodala partiets organ Kreuzzeitung och gammaltoriernas veckotidning the Press äro ense om att tillägga konung Carl en mängd äfventyrliga planer. Efter hans hemkomst nedsattes en komite, för att omorganisera Sveriges landtarmå: man arbetar på marinens utveckling, och en förändring i representationsförhållandena påtänkes. Kunna dessa reformer genomföras, skola de helt säkert betydligt stärka Sverige; men de förenade rikenas makt och inflytande inom Enropa skulle ännu mera förökas, om det genom en revision af unionsförhållandena kunde åvägabringas en sammanslutning, som nu saknas i flere riktningar; utsigterna härtill äro emollertid icke gynsamma. Kölnische Zeitung yttrar sig på ioljande sätt: Sveriges efter verksamhet längtande konung Carl XV gick (i fjol) ombord i Göteborg och gjorde en tur till Paris. Man vet ej rätt, hvad han afhandlat med Napoleon III; men man vet deremot, att, då han från franska lägret i Compiegne(?) till häften at artighet äfven kom till London, han blef med iskall köld mottagen af de engelska ministrarne. Carl XV måste ännu helt nyss göra en vinterresa till Kristiania, for att bilägga en ministerkris, förorsakad af den ännn bestående afundsjukan mellan Sverige och Norge?. Från Halmstads sattigvard skall utarbetas ett nytt reglemente, hvilket uppdrag blifvit lemnadt åt landskamreraren C. G. Lindgren, handl. P. Dillberg och boktryckaren C. E. Gernandt. En pauvres-honteux fond finnes i Upaala stad, hvilken vid detta års början uppgick till 42,206 rdr 73 öre, sedan under förra året i gratifikationer blifvit utbetaldt 1,606:82 och 1 pensioner 288 rdr. Isen a Mälaren har tagit sådan styrka,