Göteborgsposten – 8 januari 1862, sida 2

i ångest och fasa. Förhållandet var följande: En arbetare hade varit sysselsatt med den månadtliga besigtningen af gasometern och regulatorn och hade underrättat den tillfälligtvis närvarande förvaltaren af Casino om att i gasbehällraen uppstått en remna, genom hvilken gasen pipande sökte sig en väg ut. Just i detsamma som man vred upp kranarne exploderade gasbehållaren. Egentliga orsaken till olyckan skall troligen aldrig bli bekant. Den olycklige gasarbetaren blef sedermera återfunnen som ett förkolnadt lik. Man hade förmodligen hatt mera komprimerad gas än vanligt i gasbehållaren, då man på aftonen förut hade en konsert i kasinosalen. Den på obekant sätt antända, i salen koncentrerade gasen sökte sig med all kraft väg genom en utåt rue Cadet ledande gång och höjde sig der i form af en väldig eldpelare ända till husens femte våningar. Luftskakningen var så häftig att personer som befunno sig fem hundra steg från olycksstället trodde det orkan plötsligt utbrutit, Det omedelbart ötver Casino belägna cafet sprang i luften, och de båda butiker, som i jordvåningen lågo bredvid Casino, hafva blifvit totalt förstörda. Den ena af dessa, tillhörig en likörhandlande. är en fullständig ruin; väggarne som bakifrån och på sidan skiljde den från Casino ligga söndersplittrade i millioner atomer. Den mycket stora och ofantligt tunga disken blef upplyftad och bortslungad. Af en pastejbagarebod som låg bredvid sistnämnde butik finnes ingenting qvar. Bodegaren och hans hustru äro farligt sårade. Äfven på gatan vid ingångsporten till Casino hafva olyckshändelser tilldragit sig. Ett fruntimmer, som stod i närheten af porten bredvid trottoaren, nedföll död, liksom träffad af blixten. En i närheten stående vagn, tillhörig en tvätterska, slungades af lufttrycket tjugo steg från sin plats. En bagarfru på andra sidan gatan blef farligt sårad, och på en förbigående person bortskars näsan, liksom hade det skett med en rakknif. En kypare blef förskräckligt uppbränd i ansigtet. Fem bodar förstördes helt och hållet. Den eld som utbröt i Casino blef lyckligtvis släckt och ytterligare olycka förekommen. Utom gasarbetaren ha äfven flera andra personer — man känner ännu ej antalet — blifvit dödade, och bland dessa en obekant, som befann sig i en vinbutik. Tvenne pompierer blefvo båda sårade, den ene svårt. Många personer sårades på gatan. Man känner ej bestämdt deras antal, men det är ötver 20. Rue Cadet, hvarest denna rysliga olycka timade, hölls ännu d. 1 Jan, afspärrad. Kapten Charles Wilkes, Om denne man, som så hastigt sörvärtvat sig ryktbarhet genom den bekanta Trentaffären, berättar en i Hamburg utkommande tidskrift följande: Kapten Wilkes töddes år 1805 i staten NewYork och inträdde redan vid sitt fjortonde år i Förenta Staternas flotta. År 1838 utnämndes han till kapten och fick i uppdrag att med fyra skepp undersöka amerikanska kusten utefter Stilla oceanen samt Söderhafvets öar. Under denna resa, från hvilken han återvände år 1842, besökte kapten Wilkes Polynesien, Van Diemens land, Nya Holland, Borneo, Fidjiöarne, Caplandet o. s. v. För de vigtiga iakttagelser och undersökningar, hvilka han under denna resa gjorde och i eit, 5 band starkt, verk: ,Narrative of the U. S. Exploring Expedition beskref, erhöll han af geografiska sällskapet i London dess stora guldmedalj. De sista tvenne åren var kapten Wilkes stationerad på afrikanska kusten, den ban för ungefär tre månader sedan lemnade. Under återresan till Amerika fick han befallning att kryssa i vestindiska farvattnen, för att hindra kryssarne i deras handtverk och förekomma ett brytande af blokaden. Redan i början af denna tjenstgöring tillfångatog han såsom bekant gesandterna Slidell och Mason. — Man berättar om kapten Wilkes att ban i sin ungdom förälskat sig i en vacker New-Yorkerflicka, hvars genkärlek han vann. Men sonen till en aktningsvärd såpsjudare vid namn Slidell, boende i hörnet af Broadway och 30:de gatan, lyckades att genom förtal uttränga den gynnade medtäflaren ur den ynnest hvari ban förut hos flickans föräldrar stått. Efter många protester och strider blef flickan John Slidells hustru. Utan att låta sig nedslås af denna bittra missräkning gick Charles Wilkes åter ut till sjös och sökte mildra sin sorg genom ett samvetsgrannt uppfyllande af pligterna mot sitt land. Han återsåg sedermera aldrig sin älskarinna. Icke heller den intrigante medtäflaren träfTT