hetens kännedom genom signaler på passande ställen af kusten. De medel som i England begagnas för att låta kunskapen om hvilken väderlek man närmast har att förvänta spridas till allmänheten äro soljande: I hvarochen at de mest betydande sjohamnarne är på lämpliga, hogt belagna och derföre på långt afstånd synbara platser en signalmast upprest, på hvilken stormsignalerna kunna uppbissas. Dessa signaler äro mycket enkla samt således latta att inprägla och qvarhålla i minnet. De bestå af en trumma och tvenne kägelspetsar. Den såkallade trumman — egenthgen en tärning — är en med svart pressenning öfverdragen ställning af kubisk form, så att den sedd på långt häll och från hvilken sida som helst ser ut som en regelmessig fyrkant. De båda käglorna äro hkformiga och visa sig på afstånd alltid för ögat såsom trianglar. Detta är hela apparaten, men trots dess enkelhet kunna ganska många kombinationer med densamma framställas, allteftersom trumman sattes ötver eller under en eller begge af de båda käglorna, eller dessas spetsar vändas åt olika häll, o. s. v. Betydelsen af signalerna är tryckt i tusentals exemplar och utdelad bland fiskare och sjöfarare i alla hamnar, så alt ingen som ser en stormsignal kan ursäkta sig med okunnighet, utau blott har sig sjelf att skylla, om han, uraktlåtande att rätta sig efter varningen, råkar i olycka för stormen. Väntas en storm afläter meteorologiska departementet i Londoneramiraltetet ett cirkulärtelegram till alla hamnar på Englands syd-, ostoch vestkust at t. ex. följande innehåll: I morgon bittida upphissas trumman och hålles uppe hela dagen. Nu vet man att betyder sydlig storm, d v. s kommande trån qvarteret mellan SU. och SV. På samma sätt betyder Å (med spetsen uppåt) nordlig riktning eller mellan NO. och N. V.; V osrlig riktning eller omellan N. O. och S. O., och 8 vestlig riktning, d. v. 8. emellan N. V. och S. V. Genom andra kombinationer med dessa tecken kan man tydligt nog beteckna hufvudstrecken på kompassen, men under alla omständigheter betyder hvarje tecken storm. Stormsignaleorna sändas vidare utefter de delar at kusterna, som ligga aflägsvare från de betydligare kusistäderna, af de så kallade kustvakterna (coast-guards) hvilkas egentliga skyldighet är att skydda kusterna mot smugglerisorsbk. men tillika, som sagdt, ha besatmng med stormsignalerna. Som deras stationer alltid ligga inom synhåll för hvarandra, och de nattetid kunna signalera genom lyktor, biir det inom få minuter bekant inom hela ön att en storm är i antågande, så att fiskarbåtar och kustfarare blifva varnade och hafva tid att inlöpa i närmaste hamn. Vid sidan af denna inrättning står en annan, hvilken visat sig lika praktisk och äfven förtjenar en kort beskrifning. Det är de såkallade barometerindikatorerna eller barometervisarne. Hela denna inrättning är egentligen intet annat än en sorstoring af den vanliga barometern, men i så kolossal skala, att barometerståndet äfven på betydligt afstånd kan iakttagas med blotta ögat. Dessa barometerindikatorer konstrueras på tre olika sätt: 1:o cirkelformiga liksom vanliga barometrar af detta slag med visare såsom på ett ur; 2:o upprättstående liksom de oftast förekommande barometrarne, och 3:o af samma konstruktion som de cirkelformiga, men med fyra taflor och visare liksom på tornuren. Om man använder den runda barometerindikatorn göres visartaflan mycket stor och visarne i proportion dertill. Vanligen äro taflorna 24 fot i omkrets. Visarne gå dessutom fyra ———— — L—— rillgifvenhet an han gjorde under hela resan.