Göteborgsposten – 3 januari 1862, sida 1

Article Image
utvisat. Och slaget drabbar så mycket smärtsammare som regeringen försäkrat att finansornas tillstånd var blomstrande; och först ua olyckan står for dörren, då regeringen kanske saknar medel ull att uppfylla sina ogonblickliga behof, gör den nauonen till sma förtrogne! Och hvilka äro de orsaker, som fort till detta resultat, oaktadt intet land är så rikt på naturliga hjelpkällor som Frankrike? Kejsaren ville först och främst göra Frankrike ull skiljoman i Europa, för att på derta sätt omickra nationalfäfängan; till detta andamål har han underhållit en arme på 600, ooo man och byggt en flotta som skulle tafla med England; han har fört två krig, och derigenom har han påtagit sig förbindelser, som e) kunna upplyllas: dem nämligen att tförskaftfa den stora massan at folket arbete och Sjell bestämma priserna på lifsmedeln. Detta framkallade oflentliga arbeten, som icke stodo i forhällande till landets behof, och resultatet af detta satt att gå till väga har blifvit den ofvertygelse ibland det lägre folket, att det ej så mycket är regeringens pligt att styra landet, som att föda och underhålla en delat nationen på en annan dels bekostnad. Men orsaken till närvarande nöd må också såkert sokas i det guldregn som kejsaren låtit nedstromma öfver sina anhängare. Män som före statskuppen voro fattiga uppförde praktfulla palatser, akte i glänsande ekipager och utvecklade en lyx som öfverstwälade tillochmed det första kejsardömets. Hofvet kostade otroliga summor och slöseriet med statens penningar nådde inga gränser. Detta har kejserliga regeringen under loppet af tio år gjort for Frankrike: låt dem, säger Times, som bekiaga sig olver inskränkta monarkiers långsamma och besvärliga maskineri, draga en lara häraf. Fransmännen voro leda och uppledsna vid talarstolens och pennans makt; de ville ej veta at en parlamentarisk regermg, de önskade aw demokratien skulle herrska, representerad af en enda man. Hvarhelst det var krig, der ville de vara med, hvarhelst en intervention var möjlig, oönskade de att spela en roll. Och soljden häraf har blifvit att de befinna sig i samma töga afundsvärda ställning som de sydamerikanska republikerna. Det är blott några konturer af sakernas tillstånd vi här hafva kunnat meddela, men de uro ej tecknade med alltfor svarta färger. Nu återstår blott att omnämna de läkemedel som Fould föreskrifvit. Hittills ha kamrarne ej haft rättighet att uppstalla något andriagsförslag i afseende på budgeterne, vare sig nu att dessa förslag fullt öfverensstämde med kejsarens fordringar eller skulle afsett att törlama regeringen genom att fullständigt vägra bevillning till den mwmister, som tycktes göra för stora tordringar. Kejsaren behöfde ej ens att inskränka sig till den summa han sjelf hade föreslagit. Han kunde icke blott ofvertora bevillningarne från den ena afdelningen af budgeten till den andra, utan han hade äfven ew obegränsadt prerogativ, att öppna en utomordentlig kredit till hvilket belopp som helst, och dervid var blott knutet det vilkoret, att den lagstiftande makten genom sitt samtycke skulle förvandla dekreterna till lagar ett par år sedan pengarne blitvit använda. Fould anmärker, det man i allmänhet antog, att man blott sällan skulle behöfva taga sin tilllygt till en utomordentlig kredit, alldenstund man kunde öfverföra bevillningarne från en afdelning till en annan. Men om någon trodde det, så hörde åtminstone icke kejsaren till deras tal, ty hans praktiska tolkning af den lag han sjelt gilvit, var att han kunde använda pengarne utan afseende på parlamentets votering. Till ära för den lagsuftande makten bör det sä

3 januari 1862, sida 1

Thumbnail