Göteborgsposten – 3 januari 1862, sida 1

Käåtchen var emot den — Kätchen och Karl Dennes afstyrkan bidrog mer än något annat at: drifva mig till Carlsruhe. Ty jag kunde ha sagt att jag ville stanna hemma, men när han tog sig för att fråga hvad det skulle tjena till att slackomkring och besöka främmande menniskor, son vi icke kände, så gaf jag vika för omständigheterna, för Sophies dragande och Babettes bortstötande. Jag var i hemlighet förargad, minns jag, öfver Babettes granskning af mina kläder öfver det sätt, hvarpå hon afgjorde att den enklädningen var för gammalmodig och den andr: för simpel för att kunna begagnas under mit besök hos en förnäm dam, samt öfver det sät hvarpå hon företog sig att använda de penningar som min far gifvit mig för att köpa hvad son behöfdes för tillfället. Och dock förebrådde Jag mig detta sjelf, ty alla tyckte att det var he. derligt af henne att göra allt detta, och hon gjord det ju i välmening. Omsider afreste jag från qvarnen vid Nec.karstranden. Det var en dryg dagsresa ocl Fritz följde mig till Carlsrube. Rupprechts bodde i tredje våningen i ett hus något bakom de förnämsta gatorna. Jag minns hur små deras rum förekommo mig i jemförelse med våra rymliga derhemma vid qvarnen, och dock var det något storartadt i dem som behagade mig, ehuru somligt bar spår af tidens härjningar. Madame