Göteborgsposten – 18 december 1861, sida 1

hvilken triumf då för anarkien!... Men nej! denna dumma kärlek till ordningen har således i Frankrike djupare rötter än jag trodde. Det onda är då så föga mäktigt, att det ej kan segra, då tillfället erbjuder sig ... Om partiet förloras i dag, hvem kan då veta, när ett gynsamt ögonblick skall åter infinna sig? En polis!... Det fattas blott, att Fouch står i spetsen för en organiserad polis! ... Kampen mot en sådan motståndare skulle vara stor och farlig. Han har verkligen varit nära att öfverlista mig! Hvarje annan än jag skulle hafva fallit i snaran. Han vet emellertid allt. Jag har ingenting kunnat dölja. Han känner dagen, timmen och antalet af de sammansvurna. Hvilken truppstyrka har han att uppställa deremot? Lyckligtvis ingen, och det är min lycka. Vi måste i dag spränga Konventet, kasta i fängelserna alla dess medlemmar, återuppresa guillotinen och utgjuta strömmar af blod. En ny Skräckregering, men långvarigare och mera verklig än den förra! Vi skola krossa alla, som göra motstånd, plundra alla förmögna, vi skola vältra oss i blod och rikedomar och derpå sälja åt de engelska och preussiska agenterna inloppet till våra hamnar, och inträdet till våra städer. Sådana äro mina drömmar och så skall ske, om vi en dag vinna seger. Då skall jag verkligen vara konung! S Den internaliske bofven; steg. npppch börs KÖER re vå J