Göteborgsposten – 9 december 1861, sida 2

— Min man? — Ja, medborgarinna. — Kommen tillbaka ! På hvad sätt då? Jag har ej ett ögonblick lemnat dörren ur sigte. — Jag vet det icke. ,. men ban befinner sig i sängkammaren. — Hvad har han sagt dig? — Bara: Pst!! Alla fruntimren vexlade ånyo förvånade blickar med hvarandra. -Såg han då hemlighetsfull ut? återtog medborgarinnan Gervais. — Det tror jag, det! svarade pigan. Han rullade med ögonen och såg ut som om han ville sluka mig, — Hemlighetsfullhet hos mig? M:me Gervais gjorde härvid en åtbörd, som om hon ansctt sig förolämpad. — Vi skola komma tillbaka, för att få veta bvad som skett! sade sqvallersystrarne. Medborgarinnan Gervais gjorde ett litet tecken af vänskapligt beskydd, vände sig om på klacken och gick åter tillbaka inom disken. — Ah, medborgare Gervais, mumlade hon, du går, du kommer, du tilibringar natten utom hus, du lefver som en äkta Polichinell, och du befaller min piga att vara tystlåten! ... Nu är det vår tur, vi båda! M:me Gervais hade skyndsamt stigit upp