Sjögastarnes konung.) Historisk sjöroman, öfversatt från franskan. — Hvarföre ? — Leverantörerna skola kanske komma tillsamman. — Det är troligt. — Vi böra gå dit. — Men vi veta ju ej hvart? — Det få vi fråga om. Gervais vände härvid om med sin vän, för att komma intill den okände, från hvilken de aflägsnat sig, då några magra fingrar lätt vidrörde Gervais axel och genast stannade honom. Oaktadt sin säkerhet, spratt dock den värde borgaren till och vände sig lifligt om. En karl, klädd som den tidens sprättar, d. v. s. med halfva ansigtet doldt i den stora halsduken, stod framför de båda borgrarne. Han bar i högra handen en stor käpp och höll den venstra instucken i sin rockficka. Han drog nu hastigt upp denna hand och visade de båda vännerna ändan af ett rödt ägg. — Förstår ni? sade han, ) Forts. från N:o 149—155, 157—183, 185—267.