Göteborgsposten – 13 november 1861, sida 2

thalie; i stället för patienten sprang Rose Cizos beslutsamt in i den breche, som gjorts: på repertoiren. Parterren mottog novicen förs med ett mummel af missnöje, men den mäk tiga talangen segrade snart öfver Nathali sternas opposition. Ett dånande bifallsroj skallade efter debutanten, man ville veta hen nes namn. Hvilket namn skall jag säga? frågade hr Monval debutantens mor. Kose Cizos. Cizos? det låter illa och är ej nå got konstnärsnamn. — Det har min mar också sagt, han kallar sig Cheri, då han spe lar. — Godt! då kalla vi henne mlle Bosc Cheri. Från denna afton — den 25 jul 1852 — daterar sig konstnärinnans rykte Dagen efter höjde direktören hennes lön frår 800 till 4,000 francs. Skriftställarne täflade om att uppfinna nya glansroller åt henne And.x teatrar sökte locka henne från Gym nase, Odeon bjöd henne 10,000 franes i må. naden, om hon ville spela Agnes de Måeranie och etter denna Frankrikes andra scen kom den första, Theåvv Frangais med sina gyldene an bud och löften, för att göra henne till Mars efterträdarinna. Men Rose Cheri förblef Gym nase trogen. Efter ett triumttåg på andra sidan Kanalen gite hon sig med hr Montigny, för hvilken Scribe sjelf var böneman. Medför ni till mig en god roll:? frågade konstnärinnan den inträdande skriftställaren. Något ännu bättre. — Hvad då? — En bra karls hjerta och hand, som svurit med sin hand i min, att göra er lycklig. På så sätt blef hon madame Montigny, men för publiken har hon varit Rose Cheri. Rik på fin humor, snille och sprittande lit i lustspelet, utvecklade hon äfven en djup, varm känsla i dramat. Hon hemtar alla sina affekter ur hjertat, skref en kritiker om henne. Hennes blef lotten act göra de förkastliga Demi-mondedramerna till kassastycken, ty hennes varma hjerta, fulländade spel och förtrollande röst gjorde äfven en Dame aux Camelias eller Diane de Lys till fängslande gestalter oaktadt deras abstrakt realistiska marionettrådar. Bomullsfabrikernas tillstånd i Lancashire, bomullsfabrikationens hufvudsäte i Storbritannien, kan synas af en ötversigti tidningen Manchester Examiner, hvari det säges, aut af 3836 fabriker arbeta för närvarande blott 292 hvarje dag, 76: 5 dagar, 30: 4, 119: 3 och 49 fabriker hatva alldeles upphört. Af 172,257 arbetare arbeta 64,393 arbetare hela veckan, 15,372 1 d dagar, 55,397 1 4, 28,820 i 3 dagar och 8,063 äro alldeles utan arbete. En af amerikanska krigets värsta följder förklaras af engelska qvickhetstidningen Punch vara denna: Tillfölje af den stora bomullsbristen hafva de parisiska fabrikanterna höjt priset å bomullsvadd med 50, 70, tillochmed 82 procent Om bristen skulle fortfara ännu länge, skall det bli förfärligt att betrakta de tusendetal franska skönheter, som skola bli alldeles hopklämda under vintersäsongen tillfolje af bomullsbehofvet. Bulls Run. Tidningen New-York Dispateh, lemnar nu en förklaring öfver orsaken till det märkliga nederlag, som de amerikanska nordtrupperna ledo i början af nuvarande krig med sydstaterna: En af bankirerna härstädes har nu fått reda på orsaken till vår armås reträtt vid Bulls Run. Han säger nemligen: När striden var som hetast och de våra (nordtrupperna) nära nog vunnit den, kom der underrättelse om att tvenne platser funnos lediga i New-Yorks tullkammare. Officnrarne skyndade härfor bort. Manskapet följde. Nordamerikanska armeen. Öfsersten fär foörata Mi allan at ana KRIUIA han