Göteborgsposten – 9 november 1861, sida 1

väcker honom till mogen eftertanke öfver den pröfning han underkastar sig. Sålunda redogör han ganska omståndligt för jordens indelning och inköp från staten. Alla stater och territorier i vestra Amerika, säger han, äro uppmätta och indelta i rektangulära jordstycken, d. v. s. i så kallade Townships och Sections. En Township är sex mil i qvadrat och består af 36 lika stora sektioner, hvar och en af dem således utgörande en qvadratmil eller 640 aeres (en acre c:a 27 sv. kappland). Sektionerna åter äro uppmåtta och delade uti fyra lika stora qvadrater, QuarterSections, bestående af 160 acres, och hvarje sådan Quarter-Section är ytterligare delad uti 4 andra lika stora qvadrater, hvar och en innehållande 40 acres, hvilket är det minsta jordstycke, som till det af Kongressen fastställda priset kan köpas på Land-Officen. Nämnde minimipris är 1!; dollars (5 rdr) pr acre. Till lättnad för emigranter erhälles merändels ett års kredit på den inköpta jorden. Förf. varnar för att handla jord af enskilda spekulanter, hvilka oftast bedraga honom; hvarföre emigranten, om han ej vill köpa odlad jord, gör bäst att vända sig till den af regeringen tillsatta Land-Officen, då aldrig något krångel kan komma i fråga. I likhet med andra Amerikas beskrifvare vitsordar hr U. varmt regeringens omsorg om skolorna, för hvilkas anläggande och underhåll 16:de sektionen i hvarje township, eller Y3g:del af hela det territoriala området, är anslagen. Derföre ser man i nyuppstigande s. k. städer ofta en skola och 3 å 4 boningshus. Skolan tillochmed går före kyrkan. Förf. lemnar åtskilliga upplysningar om emigrerade svenskar, hvilka äro för läsaren af stort intresse, men bäst inhemtas af hr Unonii egen lifliga skildring. Till slut redogör förf. för indianernas religion, retorik och skaldekonst på ett lättfattligt och intressant sätt. Religionen är af olika arter, de allmännaste bestämningarne tyckas dock vara: ett Högsta Väsende, den Osynlige Anden, som antirgen har under sig tvenne hvarandra motsatta andar, den goda och onda, hvilka ligga i beständig fejd med hvarandra, eller ock sjelf är den goda principen i kamp mot den onda. Denna dualism har såsom ofta hos de folk, hvilka omfattat den, gjort indianen djupt vidskeplig. Han ser en ande i hvarje, vare sig lefvande eller dödt föremål, af för honom antingen vänligt eller fientligt sinnelag. Till följe häraf ha kiromanter, andebesvärjare och trollkarlar, Medas, stort välde ötver indianerna. Märklig ar den indianska religionens slägtskap med den österländska, hvilken slägtskap äfven gifvit anledning till antagandet af indianernas utvandring från Asien. I likhet med alla folk, tala äfven indianerna om en ofantlig vattenflod, som fördränkt allt — och endast lemnat ett par af hvarje djurslag qvar på jorden (Noachs ark); dufvan med olivbladet i näbbet saknas ej heller i deras tradition. Af indianernas talkonst och skaldskap lemnar förf. oss några intressanta profbitar, till hvilka vi hänvisa. Märklig är en dikt, De saliges ö eller jägarens dröm för sin likhet i afseende på grundidgen med Dantes Divina Comoedia. Liksom den italienska skalden träffar i andra verlden sin Beatrice,