Göteborgsposten – 8 november 1861, sida 2

Djertlighet mellan konungar. Vi läsa I härom i en engelsk tidning följande pikanta uttalanden: Det är en charme att se den hjertlighet, som för närvarande råder mellan konungar. Om nationerna icke se på hvar) andra med någon synnerlig kärlek, ersätta deremot monarkerna, som herrska öfver dem, sina undersåters köld med värma. Sålunda hafva vi sett, huru hjertliga konungen at Preussen och kejsaren at Frankrike voro mot hvarandra i Compiegne; alla tidningar voro ense i denna sak. Konungen af Holland mottogs på samma sätt med den största bjertlighet. I Belgien återigen underläto ej tidningarne att berätta oss, huru ytterst bjertliga Leopold och hans holländska broder voro vid, alla offentliga tillfällen. De äkte i samma vågn, pratade förtroligt i samma loge på operan, bugade sig för den beundrande folkmängden från samma balkong och tförlustade sig tillsaminans, lika ett par skolgossar på en söndag. Denna anda af kongl. broderlighet är: den mest roande i verlden. Detta allmänna omfamnande är visserligen bättre än att slåss; men, för att göra monarkerna rättvisa, om de. än icke slåss, göra de deremot alla förbindande utgifter dertill. Dessa slösande bevis på hjertlighet, då de mötas, förmå dem dock icke att vid sin hemkomst reducera sin stående arme med en enda man. Man beräknar att det i närvarande stund finnes uti Europa ej mindre än 3,771,760 man under vapen. Kostnaderna för bibehållandet, klädandet och besoldandet af dessa menniskor utgöra, uppskattadt i medeltal till blott 40 pr man, enligt trovärdiga uppgifter, 150,600,000 pr år. Men förlusten stannar likväl icke der, ty vi måste åfven beräkna hvad som skulle: vinnas, om ofvannämnda massors arbete vore produktivt, i stället för att såsom nu ej lemna något i vedergällning. Man påstår att totalkostnaden, i sin belhet beräknad för Europas. stående armeer icke kan uppskattas till mindre än 300,000,000 om året. Nåväl, de olika medlemmarne at denna kongl. lyckliga familj, hvilka nyligen hafva spelat på samma gyllene scen, kunna mycket lätt bevisa att deras hjertlighet varit uppriktig. Om de äro uppriktiga och ej drifva gäck med hvarandra, så kunna vi ej inse nödvändigheten af att underhålla dessa kolossala armeer, hvilka äro endast lika många verktyg för dem, att skada hvarandra. De äro endast ett ötverflödigt maskineri och en onyttig utgift. Må Preussen och Frankrike komma öfverens om att hvardera reducera sin armå med två å tre hundra tusen man — må Belgien och Holland komma öfverens om att relativt göra detsamma — och då skola vi tro, att det ligger någonting verkligen sannt i den vänskap de ådagalägga för hvarandra. Såsom det nu förhåller sig, är deras hjertlighet ej mindre dyr, än deras hat. Det är sällsamt, att dessa konungar icke kunna omfamna hvarandra, utan att behöfva bakom sina ryggar en half million man, för att kunna bevisa, huru dyrt de älska hvarandra. En missionsskola i Lappland. Från Jockmock i Luleå lappmark skrifves den 19 Oktober: På svenska missionssällskapets föranstaltande har en missionsskola härstädes blifvit organiserad uti Wajkejaur by, som ligger 1, mil från kyrkan. Uti denna skola åtnjuta 12 fattiga barn af lappska nationen fri kost, kläder och undervisning. Läraren, hvilkens namn är Berlin, prestson från Jemtland, hitkom förliden midsommar. Man har anledning vänta något godt af denna anstalt i en ort, der man sannerligen har mycken möda att åvägabringa en fast skola. Rivalisering i stor skala. Det berättas, att en verldsutställning skall komma att ega rum i Frankrike år 1865, i hvilken Frankrike skall göra allt hvad i dess makt står, för ntt öfverflygla engelsmännen. Byggmästaren af kristallpalatset i London, sir Joseph Pax