— Jag tillstår ... att... stammade den nykomne. — Ni vill spela älskare hos medborgarinnan Raguideau? Ni bar rätt: så skall en god äkta man göra; men ursäkta mig, innan jag sysselsätter mig med er, måste jag göra min beställning. — Som ni befaller, medborgarinna! sade hr Kaguideau med en djup bugning. Mecedborgarinnan Tallien lutade sig derefter mot disken och Rosa fattade pennan, för att skrifva efter hennes diktamen. Notarien närmade sig till medborgarinnan Beauharnais och förde henne bort till ett börn af boden med ifvern hos en person, som har ett vigtigt förtroende att afgifva. -— Hvad är det fatt med er? sade den unga flickan skrattande. — Ah, medborgarinna, svarade notarien mycket upprörd, det är himlen som i dag låtit mig sammanträffa med er. — Huru så? — Är det sannt, hvad man sagt mig? — Det beror på hvad man sagt. — Det vore förfärligt! — Hvad? — Jag skulle bli förtviflad. l — Ni gör mig otålig. ! -— Medborgarinna, Di vet om jag är er tillgifven eller ej?