Göteborgsposten – 8 november 1861, sida 1

sina handelsaffärer. Dessa hafva de icke ännu ömsesidigt lärt sig att känna och rätta sig efter, och deraf svårigheterna. Times framställer detta förhållande i några kraftiga drag som vi här vilja meddela. , Då en vanlig engelsk turist, säger bladet, ,gör sin första utflygt öfver kanalen, upptäcker han att allting är nytt för honom och att många saker förefalla honom obegripliga. Han finner på hotellet och restaurationerna att han serveras på ett nytt sätt och med rätter som bära nya namn, att hans räkning är skrifven på elt nytt språk och dess poster upptagna i ett nytt myntslag, samt att, då han gör upp sin liqvid, han icke har fullt klart för sitt omdöme om han har fått betala dyrt eller billigt. Om man i detta alldagliga erfarenhetsrön i stället för resande och hotelvärdar tänker sig detaljhandlare och köpmanshus och tager i betraktande den större mångfalden af olägenheter i det senare fallet, så skall man kunna förstå de svårigheter som möta vid det arbete, det nya handelsfördraget skall förrätta. — En klädeshandlare, låtom oss antaga i Paris, är ifrig att erhålla ett förråd af engelsk vara för sina kunder och sätter sig derföre i förbindelse med någon köpmar eller manufakturidkare i Manchester eller Bradford. Troligtvis sänder han dit ett mönster och efter förloppet af ett visst eller snarare ett ovisst antal dagär emottager han en försändning enligt order. Hans första förargelse härleder sig af det dröjemål han varit utsatt för och af den intrasslade beskaffenheten af de utgifter, hvarmed tullumgälder,hamnumgälder och jernvägsbetalningar hafva ökat den ursprungliga köpesumman. Vid detta är dock icke så mycket att fästa sig, emedan man måste taga i betraktande de tjenstgörandes ovana vid så nya förrättningar. Allt detta, skall troligtvis snart blifva rättadt; men det är också endast begynnelsen af fransmannens förvirring. Han finner att fakturan öfver hans varor är uppgjord på ett främmande språk och i främmande mått samt främmande myntberäkning. Han har fått sin bal med kläde eller linne, men han kan icke klart säga huru han skall minutera ut den. Den har kostat honom så och så många pounds, shillings och pence, men hvarken yards eller farthings eller pence ha något att göra med hans vanliga sätt att räkna. Han ser icke klart för hvad pris han skall sälja igen för att erhålla sin behöriga profit, och då han för liqviderande af affären ombedes att för försändningens hela belopp, acceptera en vexel, dragen på samma okända språk och innehållande förbindelser af samma hieroglyfiska karakter, så är hans förvirring fullkomlig. Detta kan allt i teoretiskt afseende synas som obetydligheter, men i praktiskt kunna de verka ganska mycket; man önskar icke att med lexikon studera sina affärsbref eller att med papper och penna i hand behöfva göra långa reduktionsräkningar, för att göra ett öfverslag öfver hvad en affär skall rendera; det åstadkommer både tidsförlust samt bråk