Göteborgsposten – 7 november 1861, sida 1

— Millionärer! sade Gorain. -— Tst då! — Men, min bror, jag förstår icke. — 8e der, läs! Ni skall sen förstå! Och Gervais, som under några ögonblick mera liknat en person, hvilken plötsligen blifvit beröfvad sitt förnuft, än en värdig, klok medborgare, lemnade nu åt Gorain det bref, som han nyss läst och hvilket åstadkommit inom honom denna stora rörelse. Gorain tog papperet och närmade sig till ett fönster. Alla bordsgästerna iakttogo tystnad och endast frågade med blickarne hvarandra om hvad allt detta ville säga. — Ah, min Gud! inföll nu Gorain i sin ordning och tycktes lika gripen som Gervais. — Nå? sade denne till honom. — Hvad! den förträfflige medborgaren Sommes... — Ni ser, att han ej glömt 0ss. — Och vi gå? — Naturligtvis. — Men. — Hvad? inföll Gervais. — Vi ha tid att tänka öfver saken i afton... — Tid att tänka öfver saken! Är ni galen, Gorain? Hvad vill ni tänka öfver? ... Behöfver