Göteborgsposten – 7 november 1861, sida 1

kraft för att undertrycka dem och bibehålla det genom folkbeslutet grundlagda tillståndet. Detta tillstånd eger dock bestånd och har icke blott de bildade personernas utan äfven största delens af massan sympatier för sig, och man ville derföre fira årsdagen a! folkbeslutets fattande med en fest, likasom man nyss firat årsdagen af Garibaldis intåg i Neapel. Om meningen med densamma, säger den ofvannämnde brefskrifvaren, hade mången lika så litet reda, som om mannen i månan; men den gaf tillfälle till en hel dags sysslolöshet och skrikande. Styrelsen skulle troligtvis hafva förekommit den om den kunnat; och likaså var det med municipalitetet. Men de oroliga och älskarne af dolce far niente ville hafva den. Festen var dock tiltagen i små proportioner samt i allmänhet kall, dock förekommo vid densamma en del demonstrationer. Då man gick genom staden berättar brefskrifvaren vidare, kunde man få se många små kort med ordet Si (ja) skrifna på dem, fästade på butikerna till påminnande om det jakande resultatet af folkbeslutet om Garibaldis proposition om annexeringen. Inga No (nej) fick man naturligtvis se. Hvem skulle hafva vågat sätta upp dem? Denna demonstration lärer hafva framkallats af handlingspartiet, som skulle förklarat att det ville sätta upp No och ge stryk åt alla som skulle sätta upp Si. Ingen sådan våldsamhet förekom dock. På qvällen utkastades dock en mängd kort med No i Toledo samt på andra ställen, men skaffades snart undan. Kring ett hus i Toledo såg jag en stor folkhop samt fick veta att en hel mängd kort med No hade blifvit utkastade genom fönstren. Egaren af huset arresterades och befanns vara f. d. barberaren för f. d. kungliga familjen i Neapel. För öfrigt var det icke något särdeles lif i festen; der var mycket litet ropande samt få vövas, och med största önskan att få se det Förenade Italien realiseradt, kan jag dock icke låta bli att tänka, att om omröstningen skett nu, resultatet icke alldeles varit detsamma som i fjol. Det hade varit bättre att icke gifva tillfälle till en så ljum demonstration som denna var. Atskilliga händelser, tillägger han vidare, hafva tilldragit sig i och omkring staden under de sista dagarne, hvilka väckt någon ängslan. Häromdagen arresterades furst Ottajano, tillfölje af en angifvelse af syndikern i Mönteforte, att han skulle hafva utdelat penningar åt tvenne röfvare på hans egen mark. Han behandlades med mycken aktning och fördes till Monteforte för att konfronteras med sina anklagare. Samma dag om. morgonen inträffade desgutom ett anfall af Ciprianos band, bestående, enligt några uppgifter, af 150 man, enligt andra af 400, på en piemontesisk patrull nära Cancello. Furst Caramancina har en villa på detta ställe och just ofvanför den är ett gammalt torn, som kunde hafva varit besatt af trupperna. Dessa voro dock till ett antal af 15 icke långt från huset, då Cipriano