Göteborgsposten – 4 november 1861, sida 1

bindraneska ta Generalerne MClellan och Beauregard. Dessa båda män som nu stå emot hvarandra såsom ledare tör de krigförande armeerna i Amerika ha fordom varit akademiekamrater och hysa änvu, trots de motsatia ideer och intressen de representera, aktning tör hvarandra. Det är emellan dessa bada mån en viss likhet. Båda ha en vaxt under medelmåvtan, båda ärv stiarkt bygda och åro, allt sedan de voro vid akademicu, kända för att cga stur kroppsstyrka. Beauregard är dock mera smärt än AM Ulellan, hvilken hksom Napoleon har ett visst anlag for embonpoint, det han likväl ofvervinner genom ständig kroppsrörelse. Beauregard solver livet; MClellans temperament fordrar deremot ullracklig hvila; bäda äro strängt måvtliga i sin diet, arbetsamma och stilla män. Beauregard är svårmodig och, om han visar sig glädug, blir denna gladje kåarf och torr; MClellan är godmodig, älven då han är som mest tillbakadragen. Det tjocka häret, de utstående kåkarne, de regelbundna och starka tänderna samt i allmänhet dragen i deras ansigten gora dem temligen lika hvarandra. Om Beauregard icke hade sin äkta Louisiana-creolhy, då deremot MUlellan är ljuslatt, skulle den na likhet vara ännu mera påltallande. Beauregards blick är mörk, n got tung och liknar en lärds, men denna omständighet beror egenter