Göteborgsposten – 2 november 1861, sida 2

Article Image
samma handstil, som den med hvilken i Livorno (den för tillfället med Florens korresponderande stationen) stanserna blifvit skrifna på det preparerade papperet. Derefter ikom ett porträtt af Dante, äfvenledes tecknadt i och per telegraf afsåndt från Livorno, fram på papperet, linie efter linie, skuggning lefter skuggning. Vidare syntes ett broderiI mönster. Med ett ord, denna telegraf reprolducerar på afstånd allt hvad penna eller pen5el kan frambringa. En liten visare, något lik den på ett fickur, röres i halfeirkel af en ganska enkel mekanism på kemiskt prepareradt papper och gör små nästan osynliga linier, hvilka tillsammans bilda orden, linie efter linie, hvilka skola återgifvas. Arbetet går så ort, att öfverhufvudtaget 12 ord i minuten meddelas, hvilket är något mera än de vanliga telegrafapparaterna medhinna, utom det att med Casellis pantelegrat inga misstag eller otydligheter kunna ega rum, Caselli har visat sin uppfinning för kejsar Napoleon, hvilken mycket berömt den och yttrat, att till och med Frankrike skulle kunna vara stolt öfver en sådan uppfinning. En telegrafkommunikation emellan Florens och Paris, vid hvilken pantelegraten kommer att användas, skall upprättas. Verldsutställningen 1862. En engelsk tidning Lloyd:s Weekly London Newspaper meddelar följande, som för oss svenskar kan vara af ett visst intresse: Några intressanta detaljer hafva kommit till vår kännedom angående verksamheten i Australien, och isynnerhet kolonien Victoria, för den blifvande utställningen. En upphöjd stor karta öfver kolonien skall inskickas bland ofriga utställningsartiklar. Denna karta skall utvisa Victoriakoloniens naturliga utseende, dess kuststräcka, berg, vattendrag, slätter, skogar, landsoch jernvägar etc. skådaren skall härigenom tå se Australien i miniatyr, så att han med blott en blick kan öfvertyga sig om den ofantliga jord, som ligger öppen för odling, och de talrika guldfält, som ligga strödda öfver hela kolonien. Ett anbud har gjorts om utställandet af en modell, som framställer lifvet och arbetet i Ballarat:s guldtält, på hvilken modell en hr Nordström från Stockholm nedlagt fem års arbete och 54,000 rdr i omkostnader. Modellen visar i miniatyr hvarje sida af guldvaskningslifvet, från arbetaren på ytan med sitt spett och sin gryta, till arbetaren i djupen med sin dyrbara uppställning af ångmaskiner, pumpar, djupa schakt och mångfaldiga tunnlar. Figurerna äro utaf vax, och tält, hoteller, ugnar, vindspel, spett och spadar, ångmaskineri, träd och trädstumpar, guld, qvartz, klippstycken, sand, kärror och skottkärror m. m. äro verkliga och trogna afbildningar af de i dagligt bruk varande föremålen och gjorda af samma ämnen. Victor Hugo säges af de franska tidningarne ha sålt manuskriptet till ett nytt arbete af hans hand Les Miserables för den höga summan af 400,000 trancs. Aunonsörer i Paris. En person skrifver i Borlingske Tidende följande pikanta saker: Många gånger måste man förundra sig öfver den rika uppfinningstörmåga hvarmed säljarne i Paris söka locka kunder till sig. Gaflar om 4 till 5 våmngar äro ofta betäckta med en stor målning, som endast består af en enda handlandes annonser. På flera hus i Paris ser man en afbildning af Napoleons gråa frack, hvarat ett exemplar in originali bevaras i Louvrens samlingar. Den gråa fracken på husen säger oss, att man der kan få en hel klädning, rock, byxor och väst, lackerade stöflor och hatt för — 49 francs. Detta är likväl ingenting emot hvad den beskedlige fan, som står afmålad på andra hus, bjuder oss, i det ban med den ena handen tar upp ur en säck alla sorter klädningsstycken och i den andra håller ett papper, hvarpå står skrifvet: Pour rien un våtement (en klädning till skänks — d. v. 8, om man kan säga ett ställe der man köper kläder billigare än hos honom. En fabrikant har utställt en stor mängd olika Waterclosets, men han har ätven förfärdigat en maskin, som ständigt håller alla dessa inrättningar i gång, och man ser sålunda den ena efter den andra öppna och sluta sig. Flesta åskådarne har dock en öRkskskRRNSRRElkRIOSN anarki jag önskar. Jag vill se guillotinen åter ;

2 november 1861, sida 2

Thumbnail