Göteborgsposten – 28 oktober 1861, sida 1

NN — — — VO —-LL ! sig, återstodo och dessa voro så svaga att de icke kunds gå ifall de icke leddes. Den 24 Mars anträdde han åter sin resa för att komma tillbaka till den bebyggda delen af Förenta staterna, passerade åter den stora Saltsjön samt Sydpasset i Klippbergen och återkom till Kansas i Juli 1844. Efter detta blef Fremont utnämnd till kapten år 1845 samt begaf sig derpå ut på en tredje expedition till vestern, för att undersöka den stora inre slätten samt Oregons och Californiens kusttrakter. Californien tillhörde då ännu Mexico, och då Fremont begat sig till dess dåvarande hufvudstad Monterey, för att begära tillstånd att få utsträcka sina undersökningar på mexicanskt område, erhöll ban först bifall, men detta återtogs dock kort deretter, och han erhöll befallning, att med sitt sällskap genast lemna landet. Fremont vägrade dock bestämdt att lyda, och följden deraf blef, att mexikanska styrelsen sökte att utdrifva honom och hans folk med våld. Den mexikanska guvernören Castro antöll Fremont, men han satte sig med sina sextiotvå man till motstånd. Under det dessa stridigheter pågingo erhöll han en befallning af nordamerikanska regeringen att under sin expedition söka att iakttaga den amerikanska regeringens intressen i afseende å dessa trakter, emedan man befarade att Mexico ärnade afstå dem åt Storbritannien, och med anledning deraf ställde sig Fremont i spetsen för de kolonister från Förenta Staterna, som slagit sig ned på mexikanskt område och nu sökte att begagna sig af den mellan Fremont och Castro utbrutna striden för att lösa sig från mexikansk öfverhöghet. Följden deraf blef den, att Castro flydde, hela det nordliga Carlifornien inom en månad frigjordes från Mexicos öfvervälde, oberoende proklamerades samt de britiska planerna omintetgjordes. r 1848 begaf sig Fremont åter på en fjerde expedition tvärsöfver den nordamerikanska kontinenten och denna gång på egen bekostnad. Hans ändamål var att taga reda på en brukbarare landväg till Californien. Under denna färd hade han åter att, likasom förra gången, lida ofantligt at snö och köld samt dessutom af de fiendtliga indianstammarnes anfall, och lyckades äfven slutligen att få reda på en för trafik något s: när användbar väg. År 1852 besökte han Europa och under det han var der, erhöll han underrättelse om att kongressen i Washington hade gjort ett anslag för uppgörandet af kartor öfver trenne vägar från Missisippidalen till Stilla Hafvet. Han återvände genast till Förenta Staterna för att utrusta ännu en femte expedition till dessa trakter, äfven den på egen bekostnad. Han upptäckte under densamma några nya pass genom bergen. r 1856 nedsatte sig Fremont med sin tamilj i New-York och begynte att vidtaga förberedelser för offentliggörande af en berättelse öfver sina forskningsresor. Från denna tid begynte hans namn att nämnas isammanhang med kandidaturen för presidentskapet af dem, som förenade sig för att arbeta mot det såkallade demokratiska partiet samt för slaf veriets afskaffande. Hans kandidatur lyckades som kändt är icke. Då det af slafveriförhållandena uppkomna kriget emellertid utbröt fann det honom färdig och ett högt be