Göteborgsposten – 21 oktober 1861, sida 2

på en upphöjning i rummet. Grefve DahnaLauck utbragte skålen för deras majestäter, som vid midnatt lemnade balen. Den 18:de börjades kl. 10 f. m. kröningshögtidhgheterna, hvikas glanspunkt var då konungen iklädt sig kroningsdrägten och från altaret helsade församhgen med spiran och upplylftadt rikssvärd. På tribnnen, der han mottog de deputerades och provinsialständernas helsning, höll konungen ett tal hvar han redogjorde for sin uppfattning af den preussiska kronans ide, tackade för den tillgitvenhet som vid bans tronbestigning blifvit honom bevisad och förklarade sig under alla förhållanden lita på folkets trohet och beredvillighet att göra uppoffringar, i förlitande hvarpå han atstått trån hyllningen. -Mot yttre faror, sade han, skall mm tappra krigshär beskydda fosterlandet; för inre faror skall Preussen blitva bevaradt, ty den enighet mellan konung och folk, som gjort Preussen så starkt, skall fortfarande bestå. Konungaparet visade sig senare på balkongen och mottogs med jubel af folket. — Konungen har instiftat ett storkors at Röda Örns orden under namn af Kronorden; bland de dermed dekorerade nämnes äfven den i norden olyckligt ryktbara — hertigen af Augusteuborg. — Ett amnestidekret bar blifvit utfärdadt. — Ett telegram till G. P. i lördags berättade om förbjudna tyska fanor, som blifvit der uthångda. Dessa äro de tyska helstatsfanorna. Vederbörande hafva dock lått åter nedtaga dem, under förklaring att kröningen är af helt och bållet preussisk natur och ingalunda tysk. Times snårtar åter till Preussen och denna gång med anledning af dess italienska politik, hvilken bladet förklarar vara hk dess 1 allmänhet afvaktande hållning. Vi vänta derfore icke konungariket Italiens erkännande af Preussen, åtminstone icke förrän detta steg förlorat all förtjenst och all betydelse, heter det bl. a. Rörande bildandet af en tysk flotta har staden Bremen nu ingitvit ett förslag, enligt hvilket Preussen åtager sig anskaffandet al en flotta, som är tillräcktig mot Danmark och för den tyska flaggans beskydd i Östersjön o. s. v. Det skall stå alla tyska stater fritt act inträda i den tyska flottan, hvilken skall stå till tjenst vid reqvisitioner såväl från de öfriga tyska staternas konsuler som från de preussiska. De tyska regeringarne skola, under förbehåll af kontroll, lemna bidrag till flottan. Preussens flottbudget antages ull 3!, millioner thaler. De inre staterna föreslås skola betala 2 silbergroschen pr individ af befolkningen, eller 900,000 thaler inalles, kuststaterna 3 sgr, eller 260,0009 thlir, hansestäderna 12 sgr, eller 140,000 thlr. — Äfven i Hamburg har ett möte egt rum rörande flottan och har vid detsamma det hamburgska borgerskapet ifrigt uppmanat senaten att verka för de tyska kusternas beskydd i de mellan Bremen och Preussen förda förhandlingarnes anda. Afven i Pesth har den 17:de ett upplopp egt rum hvarvid skjutvapen begagnades, fastän ingen dock blef sårad. — Från Polen föreligga inga senare underrättelser. Enligt skritvelse från Neapel höll Cialdini derstädes en stor afskedsrevy öfver det neapolitanska nationalgardet och tillställde dereltter dettas öfverbefälhafvare general Tuputti en skrifvelse, hvari han forklarar Neapels nationalgarde vara det bästa han känner. — Åfven handelsverlden i Neapel har velat visa, att den hyser förtroende till sakernas nuvarade ordning: teckningarne för Neapels stadslån hafva redan öfverstigit två millioner ducati. Pater Passaglia i Rom har utgifvit en andra broschyr. Efter det patern i den foörsta bevisat, att pålven äfven utan den verldsliga makten förblifver påfve, bevisar han i den andra skriften, att påtven, för att kunna förbli kristenhetens hufvud och Petri ståthållare, måste fortfarande hafva sivt säte i Rom. Från Paris skrifves, att man i den officiösa veriden derstädes vill veta, det mun slutligen till principen i afseende på den amerikanska frågan ötverenskommit med England om att erkänna Sydstaterna (?) och utverka blockadens upphäfvande. Man skall dock ej vara på det rena med medlen för detta måls