Göteborgsposten – 16 oktober 1861, sida 2

-Ihar sänkningsarbetet nu iltiga för denna sak. Det är derföre höglien att önska, det den af Regeringen anbeallda åtgärden måtte till verkställighet befordas, en önskan som också allvarligt delas af ela befolkningen i staden och dess närhet. Statens jernvägar. Södra stambanan ar under September månad hatt en trafikincomst af 37,245 rdr 68 öre, deraf 25,122: 33 för passagerareoch 12,122: 85 för godsrafiken. En storjagt, dock utan skallgång, skall såsom i dag (d. 16 Okt.) anordnas i Orsa socken af Dalarne. Ortens jagtlystna personer iro nemligen inbjudna att tidigt på morgonen ned goda hundar och gevär infinna sig å Orsa gästgifvaregård för att under ett par dagar fortsätta jagten i de skogstrakter, der man vet björnar och lodjur företrädesvis böra sökas. Till deras vägledning och biträde voro 12 å 15 skickliga skyttar af Orsa sockneboar färdiga att förena sig med sällskapet. Norska ångf. S:t Olaf ligger ännu qvar strandadt 1 Kandösund. Ångbäåtsrederiet har i London uppgjort kontrakt, att ett stort nytt engelskt ångltartyg, Baron Hambro, skall intaga S:t Olats turer under hösten mellan Hamburg och Norge. Sillinsaltningen. Från Norges kommissarie vid den i Amsterdam pågående expositionen af fiskredskap och fiskeprodukter, hr Baars, hafva ingått flera intressanta skrifvelser. Ur en af dessa, för den 24 sistl. Sept., meddela vi följande: Stå Holländarne icke före oss hvad fiskeredskapen beträffar, så göra de dock detta i märkbar grad med hänseende till behandlingen at fiskeprodukterna, förnämligast sillen. Pröfvar någon den från Norge exponerade sillen, så är det första ord man hör: to zout (alltför salt), och de hafva fullkomligt rätt när de jemföra den med den holländska eller den skotska. Ännu mera förundran väcker det, att sommarsillen icke är gekacht (gälad) d. v. s. att gälarne och magsäcken icke bhfvit borttagna, och man kan icke begripa, hvarföre man i Norge behåller dessa delar aft fiskens innanmäte, då de otvitvelaktigt bidraga will att fisken lättare skämmes. Sålunda måste våra norska saltare vänja sig vid att borttaga dessa delar af sillen samt sedan att hjelpa sig med litet mindre salt än förut. De hollävdska fiskarena bruka neml. om vintren blott !(, och om sommaren !; tunna lissabonssalt till hvar tunna sill, och de le blott när de höra, att man i Norge är af den mening, att sillen icke håller sig med så litet salt. Så kommer fastagerna. När holländarne smaka den norska sillen, säga de alla med en mund, att de kunna känna turusmaken och fråga hvarföre vi icke begagna tunnor al björk, hvartill material tillråckhgt finnes i landet, om ek faller sig for dyr. Sjeltva begagna de uteslutande fastager af ek, men hänvisa på de skotske tunnorna såsom mönster både för Holländarne och Norrmannen. I Halmstad skall en trädgårdsmästare A. Larsson, som många år prakuserav i Köpenhamn och derifrån medför de bästa lotord om duglighet i facket, for bandl. F. BE. Bissmarks rakning anlägga en handelsträdgård, trån hvilken såväl plantor som frön skola tillhandahållas allmänheten. Landvinningar. I Upsala-Posten be: rättas: De undersokningar, som genom styrelsens för vägoch vauenbyggnader försorg blifvit denna sommar företagna, för att utröns om en kanal från Daleltven vid sjön Inger skulle med fordel kunna upptagas till Tösjor och vidare till Tierpsån otvantore Ullfor: bruk, utgorande en längd af omkring 1! mil, sägas ha lemnat etw vackert resultat Kan denna kanal tillvägabringas, skulle sjör lämnaren kunna obehindradt sänkas, och el vidsträckt, nu vattendränkt jordrymd af yp rperlig beskaffenhet göras odlingsbar. — 5e ddan 13,000 rdr erhållits som lån af allmänn: medel till sänkning af Ålbo och Ekeby sjöa samt uttappning af Vänge och Läby träsk olifvit påbörjadt a antagen entreprenör, som åtagit sig verkställ det för 17,500 rdr, hvartill kommer ytterligar WOONOONOOOOOOOCKCOOREeFSCeSSRR FFV SU len omkostnad af 10,500 rdr för flyttning a