Göteborgsposten – 16 oktober 1861, sida 2

ERROR mer än 40 unga flickor, sköna och rika, sina föräldrars glädje: alla hade omkommit! Charles stod slagen af häpnad, tryckande mot sitt bröst henne, som han liksom genom ett underverk räddat från en öfverhängande död och hvars ansigte ban ännu icke ens sett. Den unga flickan var afsvimmad. Doktorn och Skogsblomman togo Charles vid hvar sin arm och förde honom ut ur kyrkan. Det var bög tid: mellanskeppets hvalf kunde ej längre stå emot, utan störtade med ett häftigt brak ned. På gatan var allt förvirring, ruiner och förödelse. Doktorn, Skogsblomman och Charles, som alltjemt höll i sina armar sin dyrbara börda, kommo fram till plaza Mayor. Der fanns åtminstone någon säkerhet, emedan byggnaderna ej låga i närheten, såframt icke jorden skulle öppna sig och sluka allt. Denna punkt af staden utgjorde också de olyckligas tillflykt. Man hade här fram. för sig en tafla, som ingen penna skulle kunn: beskrifva. Husen störtade ned på alla sidor jorden skälfde fortfarande. Man hörde blott de sårades jemmerskri och de döendes klagan. Mödrar med utslaget hår sprungo omkring bland folkhopen, sökande sina förlorade barn män sökte, nästan vansinniga af smärta, sina hu strur eller mödrar.