Göteborgsposten – 16 oktober 1861, sida 1

NRA R RER ARNER ERE mmm ——— gelstensväggen; framför fönstren ser ma grönmålade jalusier i Jean Jacques smak och ett landtligt framskjutande tak i schweit zisk stil betäcker byggnaden, som är upp lörd å en terass i fransk stil, å hvilken er rik blomstermatia utvecklar sitt brokiga färg spel. Öfver hufvudingången i midten at bygg naden år ett fönster med en förgylld bal kong, som prydes af tre byster, hvilka a hvarje konstens vän helsas med deltagande Till venster ser man Boieldiews bröstbild ull höger Meyerbeers, och den öfversta spetfsen at triangeln intages af Auber. Vid an. I blicken af dessa trenne berömda tonsättare, antager man ovilkorligen att huset tillhör en notabilitet i den musikaliska verlden. — kanske ock! — men låtom oss träda in i hu(set, det formenas ingen välklädd besökande. En gammal tjenare bjuder oss välkommen, så snart vi stiga ötver tröskeln; trädgärdsmästaren i trädgården kommer oss till möte med samma vänlighet. Det är som om alla, hvilka tillhöra detva hus, hade fått belallning act visa sig förekommande mot främmande. Vi betinna oss således icke blott hos en artist, utan tillika uppenbarligen hos en älskvärd och forekommande man. Vi vilja icke uppehålla oss vid beskrifningen al ett dutslag 1 form af ett litet torn, en rikt besatt hönsgård, stallet och ladugården, som äro så snygga och väl hållna i stånd, att det är en lust och glädje att se det; vi förbigå ett inbjudande mejeri; Vi uppehålla oss icke heller vid de sandbeströdda gängarne, utan taga vägen öfver en vidsträckt gräsplan ned ull bredden af en liten sjö, i ena andan af hvilken en liten skogbevuxen ö beliuner sig, En svanfemilj med fader och moder samt en tlock gråa fula ankungar kommer seglande oss will möte; de tyckas vilja bringa oss en helsning från deras eget rike och erbjuda oss alt stiga ombord i en af de twå sma bätarne, Paul och, Leon, som ligga lastgjorda vid sjöstranden. Till hoger förlorar sig sjon i en kanal, som sträcker sig under en rad al trad bort till foten af en cirkelformig bänk, hvilken liksom inbjuder till ect förtroligt samtal under trädens svalkande skugga. Icke långt derifrån utflödar ur en klippvagg en klar källa, som faller i en vacker bassin. Deretter tordjupa vi oss ien närhggande skog, och etter att hafva vandrat under ett raw lörhvalt at hoga frodiga träd, som blow här och der tillåter en enstaka ljusstråle aw tränga sig igenom, komma vi till en annan vattenbassin, Det är rosensjön, verattar 083 en liten gosse, som just håller på med alt upptaga fisk ur en sump. RosensJön, det ar eu förtrollande namn; men vi mäste erkänna att den förtjenar det, ty rundtomkring doftar ett buskage af alla slags rosor. Icke långt derifrån fängslas nppmärksamheten at en vattenqvarns bullrande ljud, en verklig qvarn med en lår för den säd, som frambringas å egendomen ; der finnes dessitom en troskmaskin och ett bageri för husets Invänare och för mer än en fattig i granskapet. Otvanom qvarnhjulet står på en marnorskifva att läsa en fyraradig vers, innehålande en tacksägelse till den allsmäktige, som efter sitt behag kommer såväl qvarnens som yckans bjul att röra sig omkring.