Göteborgsposten – 16 oktober 1861, sida 1

lighet, om hvilken jag måste skaffa mig upplys. ning en dag! ... Lord Ellen kan ej vara främmande för hvad, som försiggår inom detta barn Klockan slog då fyra i klostrets ur. Morgonhymnen nalkades sitt slut. Det var ännu ej dager, men den skulle snart inbryta tvärt, utan skymning, såsom vanligt i dessa länder. Plötsligt hördes ett aflägset dån öfver sången, och klockorna i det stora klostertornet började ringa af sig sjelfva. Doktorn spratt till i sin stol och nunnorna lyssnade häpna. En bronslampa, som hängde i hvalfvet, rördes af sig sjelf lik en pendel. Kyrkdörren öppnades i detsamma, och en karl, klädd som engelsk sjöman, rusade in, med kläderna i oreda förrådande en nyligen utstånden kamp. — Skogsblomman! sade Charles och skyndade emot henne. — Kom, kapten! svarade den hjeltemodiga unga flickan, båtarne äro våra. De vänta, men må de kristnas gud tillåta, att vi hinna uppnå hamnen. Doktorn grep Charles i armen. — Kom! sade han och ville draga honom med sig ut. Det aflägse dånet närmade sig med en för