sagerare samt illa brännt 30. Flere andra personer hafva dessutom jemväl blifvit skadade. En historisk kanon. Ett New-yorkregemente, som utmärkte sig vid intagandet af fästet Hatteras, fann på vallarne till detta en förnaglad fästningskanon med inskriften: 1732. Strassburg. Denna kanon är en af de 200, som Frankrike skänkte åt de för sitt oberoende kämpande kolonisterna i början af år 1777, imnan brytningen med England ännu öppet uttalats. Englands kongl. krona blef förfärdigad år 1838 af Rundell Bridge utaf juveler, till en del tagna ur gamla kronor. Hon består af diamanter, porlor, rubiner, safirer och smaragder, infattade i guld och silfver. Inuti finnes en betäckning af rödt sammet med hermelinbård och fodrad med hvitt siden. Den lägre delen af ringen, ofvanom hermelinbården, består af ett band om 129 perlor och den öfra delen åter har ett band om 112 perlor, mellan hvilka sitter framtill på kronan en stor safir, som inköpts af konung Georg IV. Baktill finnes äfvenledes en safir, men mindre, och 6 andra safirer (3 på hvar sida), mellan hvilka 8 smaragder äro infattade. Öfver och under de 7 safirerna äro 14 diamanter och rundtomkring de 8 smaragderna 128 diamanter. Mellan smaragderna och safirerna äro 16 klöfverbladsprydnader, innehållande 160 diamanter. Ofvanom ringen sitta 8 safirer, blandade med 8 diamanter, mellan hvilka finnas 8 festoner, bestånnde af. 148 diamanter. Framtill på kronan och i midteln af ett malteserkors af diamanter sitter den bekanta rubinen, som säges hafva gifvits till Edward prins af Wales, son af Edward III, den s. k. Svarta Prinsen, af don Pedro, konung i Castilien, efter slaget vid Najera, nära Vittoria, anno Dei 1367. Denna rubin lyste på Henrik V:s hjelm i slaget vid Agincourt år 1415. Den är alldeles genomborrad, efter österländskt mönster, och i hålet sitter eu liten rubin, rupdtomkring hvilken finnas 17 slipade diamanter. Mellan de fyra malteserkorsen äro fyra ornamenter i form af franska liljor, med fyra rubiner i medelpunkterna och omgifna af 4 rosenstenar, innehållande hvardera resp. 85,86, 86 och 87 rosenstenar. Från malteserkorsen utgå fyra kongl. kronbågar, sammanfogade af eklöf och ollon: löfven innehålla 728 rosen-, taffelstenar och dimanter, ollonen utgöras af 32 perlor, satta i sina bägare sammanfogade af 54 rosenoch 1 taffelsten, Hela antalet af diamanterna i bågaune och ollonen är 108 briljanter, 116 taffeloch 559 rosenstenar. Ofvanom bågarne sitter äpplet, som innehåller i den nedre hälften 304 briljanter och i den öfre 244; ringen och halfeirkeln sammansatta af 33 rosenstenar. Korset oöfverst har en safir i midteln, omgifven af fyra stora och 108 smärre briljanter. Hela antalet af de juveler, som finnas på och i kronan, är: 1 stor oregelbundet slipad rubin, 1 stor och bred safir, 16 safirer, 11 smaragder, 4 rubiner, 1,363 briljanter, 1,273 rosenstenar, 147 waffelstenar, 4 droppformiga perlor, 273 perlor. Richard Wagner och Sachsarne Från senaste stora musikfesten i Weimar berättas, att det icke lyckats storhertigen förmå sachsiska hofvet att bortlägga silt groll mot Richard Wagner. Det var storhertigens afsigt att med Falken-orden dekorera den ifesten deltagande berömde kompositören, och han lät i anledning deraf göra en förfrågan hos hofvet i Dresden om denna utmärkelse der skulle finna någon anstöt. Svaret blef, att, i händelse denna ordensutnämning egde rum, voro 12 sachsiska officerare beslutna att till hertigen återsända de ordenstecken han ulldelat dem. Under sådana omständigheter uteblet ej allenast denna utmärkelse för Wagner, utan eit tillämnadt fackeltåg, honom till ära, måste äfven inställas. Liszt säges af dessa händelser vara så nedslagen, att han definitivt beslutat att lemna Weimar. Orsaken hvarföre de sachsiska officerarne ansågo