Göteborgsposten – 2 oktober 1861, sida 1

märkte den gamle läkaren. Kände ni till denne korsar ? — Alldeles icke, doktor. Detta är första gången jag hör talas om honom: men ni sjelf tyckes länge ha vetat af hans närvaro i Antilliska hafvet ? — Det är sannt, jag medgifver det. Jag bar fått många bref från Dominique och Guadeloupe, hvilka upplyst mig om hans bedrifter. — Och ni har aldrig talat med honom. — Bah! inföll doktorn med en liknöjdhet som var för mycket affekterad, för att kunna vare verklig; jag har icke tänkt härpå och det är lord Eilens återkomst från en fåfäng kryssning, som återkallat allt detta i mitt minne. — En korsar! sade abbedissan. — Jag, tillade en nunna, jag tror, att doktorn vill drifva gäck med oss med sin korsarhistoria. — Icke mera, sade läkaren lifligt, än ni gäckas med mig med ert spökskepp. — Men spökskeppet existerar! sade don Jos. Man får åtminstone se det. — Nåväl! den ifrågavarande korsaren existerar också, Don Jos6, här finnes en person som sett honom. — Hvem då? — Miss Mary!