Göteborgsposten – 2 oktober 1861, sida 1

Garibaldi och Förenta Staterna. Rörande denna så mycket omtalade sak, angående hvilken man dock känner så föga med säkerhet, innehåller den franska tdningen Opinion Nationale följande framställning. Det är hög tid, säger bladet, att lära känna någonting bestämdt angående underhaudlingarne mellan Förenta Staterna och Garibaldi. Den största hemlighetsfullhet har hvilat ötver saken, utan att man rätt förstår hvarföre. De italienska tidningarne hatva knappast talat derom och såväl Garibaldi sjelt, som Förenta Staternas minister iakttaga begge den djupaste tystnad i afseende å saken. Nästan alla Garibaldis generaler äro icke heller bättre underrättade, Följande omständigheter hafva vi dock slutligen lyckats att förskatta oss reda på rörande dessa transaktioner. — Garibaldi lefde, som kändt, många år i NewYork, der ban gjorde sig mycket omtyckt. Han fattade ätven sjelt en stor tillgifvenhet för landet, och hans oberoende karakter sympatiserade med den frihet för individen, som han fann rådande derstädes. Då kriget mellan de nordliga och de sydliga staterna utbröt, var hela hans sympati för de förra, som sökte act uppehålla unionen. Han skref derom i bret till simma amerikanska vänner. Dessa besvarade hans utgjutelser med en anhällan om att han skulle komma dit ötver och hjelpa dem, och for omkring två månader sedan erbjödo sig åtskilliga rika amerikanare att anskafta honom tillräckligt kapital itall han ville bilda och ställa sig i spetsen for en trikår för Amerika. Enskilda personer kunde icke gora mera än så. Men en sådan ställning, som väl kunnat anstå Garibaldi år 1848, passade icke för Marsalas och Palermos hjelte. — Under det nordstaternas innevånare sålunda visade Garibaldi sin hyllning, gjordes ätven å andra sidan af sydstaterna tforsok att vinna honom för deras sak. kn deputation trån dem framstållde för honom, att striden mellan de tvenne afdelningarne af den stora transatlantiska republiken behötde noga undersökas, för att kunna afgöra på hvewms sida rätter var, samt framhoöllo att frågan om slafveriet som anfördes at norden var af mindre betydelse i verkligheten än det frihandelsprogram, som uppställdes af södern. Dessa antoranden sägas hafva gjort ett visst intryck på Garibaldi. Det var dock först etter nederlaget vid Bulls Run som Förenta Staternas regering begynte tänka på att göra Garibaldi ett sådant anbud att han kunnat an