ee —— t——-— Italiens betydelse såsom sjöstat blifva mycket större än den hittills varit, och det förenade Italiens folk och regering tyckas ätven hatva detta förhållande fullt klart för sig och tyckas med all makt arbeta på att visa sig vara värdiga efterkommande at det tolk, som en tid kunde skryta at att frambringa Europas djerfvaste sjöman. General Menabreas arbeten för att öka och förbättra den italienska tlottan lofva att leda till framstående resultater. Arbetena 1 Genuas, Livernos och Castellamares dockor pågå med outtröttad kraft och det tyckes nu vara utom allt tvilvel att Italien vid slutet al år 1862 skall vara istånd att mönstra 23 ånglregauwer at första ordningen förutom 4 flytande batterier eller jernbepansrade fregatter. Fartygsbyggnaderna stå under ledning af cavalere Mattei, en man som högeligen befordrades at gretve Cavour och som tullt rättfärdigadt det förtroende, den aflidne statsmannen satte till honom, och arbetena under honom hafva bedrifvits med största framgång. I Spezia befinner sig sig öfverste CUhiodo, för att undersöka hvad det skall kosta att förvandla denna ort till evt italienskt Portsmouth, och väntas snart uvillbaka derifrån, för att förelägga regeringen sina beråknoingar. Redan i slutet at torra sessionen beviljade parlamentet 6v mill. fres för påbörjandet af dessa arbeten. Dessa antal fres skall dock säkert törvandlas till pounds sterling innan ewt så storartadt törevag kan halva framskridit särdeles längt. Under tiden har regeringen uppgjort kontrakt med et engelskt bolag, som anlägger ett stenkolsupplag samt ett vidlyftigt jerngjuteri derstädes; och Spezias municipalitet bar beviljat en summa at 400,000 fres för anläggandet al en kajbyggnad for lossande at handelsvaror. Utan tvuvel har Spezia en stor tramud för sig, icke mindre i handelsafseende än såsom en örlogshamn, isynnerhet ifall en jernväg tvärsölver Apenninerna kommer att förbinda det med Parma och göra det till en upplagsplats tor Aemilien och mellersta Lombardiet. Arbetena i Spezia äro endast preludierna ull de arbeten, som landet bor och troligen ätven skall töretaga sig med hänsyn uwtll användandet at Anconas och Brindisis samt kanske ätven Otrantos och Syracusas hamnar. lfall Italien skall konstituera sig såsom ew folk och en stat, är det des skyldighet icke mindre än dess rätt att, vara åtminstone den tredje at Europas sjömakter, och det finnes ej nagot skäl, hvartoöre det icke skulle eftersträfva avt intaga forsta platsen i dess egna farvatten, Medelhafvet. Lugna och kalla personer anse visserligen, alt general Bixio uttryckte sig mycket sanguinisht, då han uttalade såsom sin den åsigven, att hans land inom den korta tiden at ett tjog al år skulle kunna hafva en fiotta, som motsvarade dess ställning; men den allmänna åsigten inom ltalien är den, att ifall det är möjligt för menskligt snille och mensklig flit att påskynda uppnåendet af detta mål, så finnas de dertill behöfliga egenska