ten 3 Sjögastarnes konung.) Historisk sjöroman, öfversatt från franskan. Alla de närvarande sågo på hvarandra. — Huru längesedan är det doktor Cesar var här med sennor Carlos? frågade abbedissan nunnorna, som omgåfvo henne. — Minst tre månader, svarade en utaf dem. — Och har någon sedan dess sett till honom här i staden? — Ingen, genmälte don Joså; icke sannt? En tystnad, likbetydande med ett jakande svar, följde på den unge mannens fråga. — Och det är tre månader sedan spökskeppet sist låg här i viken ? återtog abbedissan. — Ja, sade don Joså. — Ah! heliga Guds moder! om sennor Carlos komme hit i afton! Abbedissan hade ej väl slutat denna mening, förrän en ny besökande kom och afbröt samtalet. Det var en liten groft byggd gubbe, af ett särdeles lifligt och kraftigt yttre. Hans hufvud var betäckt med en ofantlig hvitpudrad peruk. En glänsande svart sidendrägt gaf honom ) Forts. från N:o 149—155, 157—183, 185—227.