Göteborgsposten – 30 september 1861, sida 2

— Precist ett år sedan, svarade corregidoren. Vänta, det är lätt att bestämma datum. Underrättelsen om denna märkvärdiga häudelse kom hit samma dag som gamle doktor Cesar presenterade för oss den unge mannen, som studerat under hans ledning, för att en dag efterträda honom i hang befattning. — Sennor Carlos? — Alldeles. — Det är sannt; jag minnes nu... — Apropå sennor Carlos, sade don Jos, vet ni, hans beteende är högst besynnerligt ? Mar får ibland i hela månader icke 8e honom på pro: menaden. — Doktorn påstår, att han studerar bådt natt och dag. — Det underliga i saken, heliga mor, och hvilket ni måhända aldrig bemärkt, är att sennoi Carlos visar sig i staden lika sällan som korvetten i viken, och jag har i afton gjort den ut räkningen, att de båda stå med hvarandra i et samband, som förtjenar att tagas i närmare be: traktande. — Ah, min Gud, don Jos, hvad säger ni utropade en nunna, under det alla åhörarne be traktade med förvåning den unge mannen. — Jag säger sanningen, min syster. Jag har redan trenne gånger gjort denna anmärkning utan att våga meddela den åt någon.