Göteborgsposten – 25 september 1861, sida 1

NNE — mr Hill, närmat sig henne och förstulet stuckit henne ett shillliigsstycke i:-handen: Derpå hade han gått några gänger af och an förbi henne, hvarpå han vinkat åt henne att följå honom till en mörkare del af gatan. Hon hade följt honöm och då hade hän frågat henne on hon icke ville åtaga sig att vårda ett litet barn; hon behöfde .blott behandla det som sitt eget och kunde, ifall hon så önskade, sedan sätta in deti ett arbetshus. Hon hade sagt sig skola meddela sig med en vän och hade utsatt ett möte till följande dag med mannen på samma ställe. Mannen hade ätven infunnit sig och hade gått in på att gifva henne 16 om året, för det att hon skulle taga vård om barnet, och hade bedt henne infinna sig följande qväll på samma ställe, för att emötvaga bårnet. Äfven denna gang hade mannen infunnit sig, men hon hade tagit med sig en annad!qvinna, som för närvarande undergår fängelsestraff för rotferi å gata. De hade alla tre stigit i en hytvagn och begitvit sig till en jernvägsstation, der de emottagit barnet. Säväl uppgiften å Jerny ägsstationen, som beskrifningen ötver hvad som tilldragit sig Vid barnets emottagande öfverensstämde alldeles med den berättelse, som den ofvannämnda fHickan, hvilken tört barnet från Rugby till London, hade afgifvit: Detta bevisade redan, att det påträffade barnet var det sökta. Mrs Andrews nämnde vidare, att hon pantsatt den shåwl, Hvari barnet varit insvept, och då mr Brett sedån löste ut den, betanns den vara densämma som medföljt mrs Hills barn. Likaledes erhöll mr Brett af mrs Andrews en låda med barnlinnen, somhon bekommitaf mannen, hvilken uppgjortjaffären med henne, och hvilka äfven igeukändes för desamma, som modren sändt med det förkomna barnet; och det förtjenar anmärkas, att fadren, för att hindra all upptäckt af barnet hade, bortskurit alla märkena, som varit anbragte å barnets kläder. Mrs Andrews berättade vidare, att den man som gaf henne barnet hade sagt henne, att barnets moder hade dött, och att han sjelt var en handelsexpedit, som brukade resa på fasta landet, men han hade hvarken gifvit henne sitt namn eller någon adress. Hoi hade dock trott att allt icke Var rätt, och hade dertöre låtit inregistrera gossen i St. Giles kyrkobok i sitt eget namn. Denna uppgitt befanns vid efterseende i kyrkoboken: vara alldeles sanningsenlig; men för att dock ännu vidare sätta barnets identitet utom allt tvifvel, begaf sig mr Brett till hvart och ett at de hus, i hvilka mrs Andrews hade lefvat i St. Giles från den tiden, bårdet sändtsifrån Rugby, och ända till dess han upptäckt henne, samt fann hennes uppgifter vara fullkomligt sanningsenliga. Mrs Andrews hade brukat taga barnet med sig på sina tig ggerier, för atv väcka medlidande, och engång hade barnets egen fader, etter hvad hon berättat, älven på gatan räckt det en shilling såsom allmosa: Barnet hade också haft ett utseende, som måst väcka medlidande, och befann sig, när det upptäcktes af mr Brett, i ett genom hunger och köld så förstördt tillstånd, att det var tara för dess lif och så att det måste sättas under läkarevård. Straxt som detupptäcktes, återställdes det åt sin moder, och det är onödigt att omnämna med hvilken glädje hon emottog det. skttttte————A—————— — tn—— ——— NAD