Göteborgsposten – 24 september 1861, sida 1

em! — t—— tr innan väg och att vända sitt sträfvande åt notsatt häll, åt östern. Han slog sig först på uridiken och blef advokat; derpå var har ournalist samt korresponderande medlem a nethodisternas mission, tills han slutligen ka stade sig in på telelegrafväsendet, der har slutligen tyckes hatva hamnat på allvar. Har har varit sekreterare vid en mängd telegrat sällskaper, bland andra också vid det stor atlantiska telegrafbolaget, hvars försok miss lyckades. Han blef dock oense med besty relsen i detsamma samt drog sig tillbaka, och hade redan då (1853—1854) fäst sina blickai på de danska biländerna såsom den naturlig: bro, som borde användas för en telegrafträc mellan Europa och Amerika. Det var för bearbetandet af denna plan som han begat sig till det gamla utlefvad Europa, som dock på de sista tiderna, åtmin stone i någon mån, synes hafva stigit i akt ning i hans landsmäns ögon, samt lyckade att redan år 1854 förskaffa sig den dansk regeringens bifall till planen för en nord atlantisk telegraf, samt besökte samtidigt Eu ropas olika länder, der han gjorde sig välkänt i den telegrafiska verlden genom sitt stor arbete Telegrapk Manual. Shaffner vänd sig derpå till Förenta Staternas regering me anhållan om hjelp wid utförandet at sin plan men kunde icke ens erhålla understöd for e inledande undersökning rörande företagets ut förbarhet, och då allmänna opinionen visad sig lika ohörsam mot honom, hyrde han fö egen räkning barkskeppet Wyman, somn skulle bära Caesar och hans lycka omborc Hans expedition med detsamma utmärkte si icke genom någon särdeles elegant utrustning Wyman var rätt och slätt et gammalt kol ferdifartyg om 200 eng. tons drägtighet sam alldeles utblottadt på alla de hbjelpmedel, sor en arktisk färd tordrar; ja bristfällgheter gic så långt, att det icke ens hade med sig d sjokort, som voro nödvändiga för seglatser hvilken derföre måste ske på målå. Au Shaf ner sjelf vågade sig ut på ett sådant fartyg det kan man dock temligen förstå, då han n engång hängifvit hela sitt lif åt utförandet sin id, men underligare är det, att han kund finna sjömän att föra fartyget, och underliga: af allt likväl, att han tog med sig sim hustr och sin son, en gosse at 10 års ålder. Genom en märkvårdig tillfällighet träffad Shaffner icke under sin resa på någon drifi vid Grönland. Han hade nemligen komm till landet under ett isfritt år, ett såkallac godt isår. Då han derföre vid sin ankom: till England förklarade drifisen vid Grönlan för en humbug och yttrade, att han tförgätfve sökt efter så mycket snö, som behöfdes ti en snöboll af medelwåttig storlek, så blef ha sjelf och hans Grönlandsresa samt hans tel graf förklarade för likaså många humbug Humbugen är ju en amerikansk produkt oc Shaffner hade den olyckan att vara en äkt yankee. Dels genom att underkasta sig e noggrann examinering af board of trade, oc dels genom åtskilliga föredrag inför det ger