Göteborgsposten – 14 september 1861, sida 2

om vi få begagna denna så mycket använda term, för hvar och en, som älskar studiet af den praktiska statsekonomien, hvilken ej rådbråkar hjernan med uppgörande al nya svindlande teorier, utan blott visar på bestående oafvisliga fakta. Det är en egen slutsats man kommer till, efter det man genowmläst denna annuire, åtminstone har den fallit oss in. Det är, att krigens tid snart måste åter tör lång tid vara slut. Nästan alla stater, såväl större som små, rusa med en svindlande fart framåt på skuldsättningens väg for ändamål, hvilka ej lemna i utbyte någon afkastning ; och man skall slutligen ovilkorligen nödgas stanna, om man ej vill gå under. Vid denna ingalunda glada anblick af det allmänna förhållandet, stannar man med så mycket större fägnad vid de stater, der folket eger en sträng kontroll öfver sina finanser och vet att hålla denna kontroll på ett klokt sätt vid makt. Bland dessa få stater, och i sanning få, är vårt land en. Det prunkar visserligen ätven det med en utländsk skuld om 45 millioner, hvarå 37,650,000 voro vid början af innevarande år indragna; men denna utländska skuld, heter det i redogörelsen öfver Sverige, haringåtts endast för anläggandet af jernvägar. Här saknas dock eu vigug post, nemligen hypoteksbankernas skuld till utlandet, ehuru ätven denna baserar sig på en för landet högst gagnelig sak. De grotva felaktigheter, hvilka vidlådde fjolårets annuaire, härflutna at en förvexling af svenska myntfoten, der riksdaler riksmynt och specie voro sammanblandade, och hvilka vi då anmärkte, törekomma ej i nuvarande årgång. För denna rättelse ha vi att tacka hr Sam. Warburg härstädes, som, efter hvad boken upplyser, nu lemnat uppgiften öfver Sveriges finanser. Öfver Sveriges jernvägar finnes i föreliggande årgång at hr Horns arbete en ganska intressant redogörelse, hvilken alldeles saknats i de föregående årgångarne. Vi finna häraf, att staten vid 1860 års slut hade ) för trafiken öppnade 28,3 mil jernväg och enskilda bolag 24,53 mil eller inalles 52,56 svenska mil, hvilka befaras med lokomotiv, hvartill kommer 4 mils jernväg för hästkraft. Statens kostnader för byggandet af 1 sv. mil jernväg uppgår gemenhgen till 800,000 rdr. Räls ha en vigt af 62 skålp. pr yard. Bredden mellan räls är 4 fot 8!, tum, engelskt mått. Den största krökningen är 1,000 fot och största lutningen är 1 på 100. Vi finna här ätven en särdeles intressant redogörelse för våra jernvägars verksamhet, omfattande trenne år, ur hvilken vi ej kunna neka oss nöjet hemta följande: Södra stambanan hade år 1858: 3,05 mil öppnade för trafiken, befarna at 220,847 passagerare och 381,902 centner gods, med en bruttoinkomst af 141,359 rdr, pr mil 46,347. — 1859: 5,10 mil, 291,495 passag., 704,323 centner gods, bruttoink. 247,635 rdr, pr mil 43,445. — 1860: 6,50 mil, 304,773 passag., 853,575 Cr gods, bruttoink. 287,700 rdr, pr mil 43,741 rdr. — Vestra stambanan hade år 1858: 7,30 mil, 133,833 passag., 417,900 centn. gods, bruttoink. 229,879 rdr, pr mil 31,490 rdr. — 1859: 12,77, 188,577 passag., 596,028 centn., bruttoink. 401,152 rdr, pr mil 31,414 rdr. — 1860: 17,10 mil, 190,089 passag., 966,095 c:r gods bruttoink. 584,510, pr mil 34,182. I afseende på de af enskilda bolag byggda jernvägarne finner man, att linien ÖrebroArboga-Nora, som har en längd af 6,8 mil, kostat 5,160,000 rdr rmt och linien GefleDala, med 8,6 mils längd 6,080,000 rdr rmt (hvilket gör denna senare till den billigaste af dessa jernvägar). Af dessa forslade ÖrebroArboga-Nora jernvägen år 1858: 39,937 passagerare, 623,961 centner gods, med en inkomst af 185,992 rdr rmt. — 1859: 64,138 passag., 893,205 centn. för 216,363 rdr. — 1860: 63,429 passagerare, 996,695 centn. för 230,410 rdr. -Gefle-Dala vägen: 1859: 1 66,568 passag., 885,344 centn. för 295,958 rdr; och 1860: 80,579 passag., 1,196,178 centn. för 437,469 rdr rmt. arbetet, som haft att glädja sig åt ett allmänt erkännande af utlandets förnämsta tidningar, utgör en rätt behöflig och koncis lathund,