Göteborgsposten – 14 september 1861, sida 1

t med klagande stämma ropade efter sit; så-. rade gubbar, som af sina söner burog ut ur husen, samt slutligen andra, hvilka sökte att rädda den jordiska mammon. Elände, jemmor, angest, förskräckelse, fruktan och nöd, så långt ogatws blick kunde nå på jorden. Och på himmelen? Der såg man de odödliga gudarnes ostörda lugn. Stjernorna blickade, klara likasom förut, med sina gyllene ögon ned på all förstöring nedanför dem, och månen stod med. sin klara siltverglans på himmelens praktfulla azurhvalf. Om J frågen mig, hvad jag tänkte och gjorde under dessa förskräckliga ögonblick, så ar jag knappt knappt istånd att lemna svar derpå. Jag stod jemte en mängd andra menniskor på gatan och forsökte att hälla mig upprätt eller att uppstå, när jag fallit till marken, samt var öfverhutfvud insunktartadt sysselsatt med att skydda mig for ögonblickets tara, Af egen erfarenhet kan jag icke angitva huru länge denna första hättiga skakning räckte. Men lärda hafva beråknat den hatva varat i två och en half minuts tid. Detta var likasom ouverturen til det stora skådespel, som skulle följa. Vi vilja söka att lemna en kort öfversigt öfver detsamma. Hvad först angår tiden, under hvilken fenomenet räckte, sä torde densamma kunna anslås till något öfver två månader. Under denna td inträffade omkring 170 starka jordstötar, af hvilka 20 till 30 voro så hättiga, att byggnader af alla slag instortade och menmniskor allt fortfarande forlorade lifvet. Att räkna de mindre jordskalfven töll ingen ens in. Vidare öppnade sig jorden på flera ställen i hela Chile. Ur nägra at de sålunda uppkomna klyttorna framträngde eldslågor, ur andra uppstego giltiga ångor, och åter ur andra framvräktes gyttja samt varmt, smutsigt och illaluktande vatten. Å andra sidan uttorkade många brunnar under det att källor framsprungo på högst olämpliga ställen, hvilka förra emellertid sedermera till stor del åter lörsvunno. För någon tid försvann äfven himmelens klarhet och det föll häftigt regn, en på den årstiden i Chile ovanlig företeelse; och på samma gång var atmosteren oren samt dimfylld; himmelen var blyfärgad och månen lyste med ett blodrödt ljus. Etter jordbätningens allra första inträffande flyktade allt i Santjago ut på fria fältet, för att rädda sig undan de instörtande byggnaderna; senare då skakningarne blefvo mindre talrika, vände man tillbaka, och då kom den ena förskräckliga underrättelsen efter den andra om flere andra städers förstöring samt om vänners och anhörigas död och olycka. Så hade t. ex. Valparaiso, Vasablanca, Illapel och la Ligua nästan helt och hållet blitvit ödelagda. 1 denna förskräckelses, denna fruktans och dessa uthållande sinnesrörelsers sällskap uppträdde vidare alla de företeelser, hvilka alla tider iakttagits vid alla sådana tillfäl-: jen. Alla sjukdomar antogo den mest olakartade karakter. Ett litet obetydligt öppet! sår kunde lätt genom tillstötande inflammation istadkomma döden, och en åderlåtning kunde icke företagas utan fara för lifvet. Hundgaj(enskapen, hvilken aldrig förut observerats i Uhile, visade sig icke sällan under denna tid,