lott sådana inrättningar för mer eller mindre nskilda ändamäl finnes det i London; denna stora stad är ännu dessutom genomkorsad at elegrater för allmänhetens behot ull betorIrande at korrespondenser från den ena deen af densamma tll den andra. Det fanns emellertid en brist i telegraien som behöfde albjelpas. Det hade stänligt behöfts en tweuje persons mellankovmst ; ;ch detta måste göras överflödigt. Likasom or hvarje anvan uppfinning var det älven tör .elegrafien nödvändigt alt bana den en väg aut blitva popular på, at få don av trunga im till folket och att gå in i dess hvardagliga vanor. Ewt betydande steg 1 denna riktning lyckes älven vara gjort gevum de nyaste 10retagen, hvilka i telegratväg blifvit åstadkomna 1 London. Vid dem bortialler främmande inblandning helt och hållet. Man betjenar sig at telegrafen nästan som al en penna. Mini stern skall i sitt kabinett kunna konversera med sin regerings gesandv vid evt tfremmande hof alldeles som om de befunno sig i samma rum. Köpmannen skall, säsom också redan sker, kunna leda sköotandet art sina allärer från sin enskilda boning, älven om hans kontor är flera eng. nuäl atlägset. Uppnåendev al ew sådant resultat har man att tacka prof. Wheatstone för, hvars år 1840 upplununa och sedan 1858 törbattrade allabetiska telegrat år särdeles egnad till dewa ändamål; och saken är ätven redan prakviskt uvtörd al Universal private telegraph company 1 London. Hvad den Wheatstoneska apparaten beträffar, så är den hutvudsakligen atsedd att underlätta larandet at telegrateringen, så alt den icke skall erbjuda några svärigheter utan lätt kunna inhemtas af en och hvar. Och deri skall uppfinnaren ätven hafva lyckats öfvermåttan. instrumentets handbafvande skall icke blott vara enkelt och lätt, utan ätven erfordra ganska tå kunskaper. Hvarje barn som kan läsa skall vara i stånd atv telegrafera. -— Denna såkallade universaltelegrat består af två eller egeutligen tre apparater, al hvilka de tvenne forsta aro oundgangligt nödvändiga lör telegralferimgen. Den ena at dem, kommunikatorn, tjenar till atsändandet al en depesch, den andra imdikatorn till emottagandet al en sädan. Den första utgöres al en tyrkantuig, liten tåda, på hvars ötra sida en af glas betäckt urskitva är anbragdi. Denna ar indelad i tretio lika aldelmmngar, al hvilka hvar och en vid den yttre kanten är betecknad med en bokstaf, samt fyra med interpunktionstecken. Dessutom finnes det å skitvan ännu en mro cirkel för siffertecken, En i midten anbragt visare, som genom en mekanism rör sig rundtomkring tallan, sätter operatoren i stund att etter behag telegratera den ena eller den andra bokstatven. Då han nemligen trycker helt sakta på en utautör hvarje bokstal och hvarje interpunktionstecken vid skiltvans rand betiutlig liten tangent i form al cn knapp, stannar visaren vid det sålunda betecknade tecknet och rör sig icke vidare förr, an en annan tangent åter blifvit berörd. Dervid sättes den elektriska strömmen i verksamhet och förer å indikatorn på det andra stallet, till hvilket man telegraferar, som har en likadan urtafla med bokstätfver, dess visare till det utmärkta bokstafstecknet. Emottagaren