Göteborgsposten – 9 september 1861, sida 1

Sjögastarnes konung.) Historisk sjöroman, öfversatt från franskan. Pe Med ett språng var han vid den sjukas sida och fattade hennes arm. Detta vidrörande var nog för att rycka den döende ur bennes domning och återkalla respirationen till verksamhet. Fröken de Morandes utstötte en suck och hennes blick återfick en gnista af lif. — Papper! ... penna... bläck... fort... jag dör! ... stammade hon. Doktorn, som fann att man ej hade en sckund att förlorna, skyndade ut och återkom efter en stund med ett litet skrifschatull, hvarå fanns bläck och penna. Fröken de Morandes samlade med en ytterlig ansträngning sina krafter, tog pennan och skref med feberaktig hastighet några rader på papperet. — Kan man läsa? sade hon, vänd til doktorn. — Ja, svarade denne. — Loemna intyg öfver att jag är i besitt ning af mitt fulla förnuft! Läkaren tog pennan och skref nu i sin ord. ) Forts. från N:o 149—155, 157—183, 185—208.